Samhällsekonomiskt lönsamt
Hälsoekonomiska utvärderingar är teoretiskt baserade på ämnet nationalekonomi, som i sin tur bygger på teorier om människors beteenden och värderingar. Utvärderingarna används som stöd vid beslutsfattande.
Björn Sund är filosofie doktor i nationalekonomi och arbetar som analytiker med räddningstjänstinriktning på MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) och som forskare på Karlstads universitet.
Till Björn Sunds arbetsuppgifter hör bland annat att framställa en lägesanalys av svensk räddningstjänst i ett nationellt perspektiv.
– Samhällets resurser är begränsade, det går inte att tillfredsställa alla önskemål och behov. Val måste göras om hur resurserna ska användas. Mina hälsoekonomiska utvärderingar är ett beslutsstöd. Utvärderingarna jämför kostnader och konsekvenser av olika insatser, dvs vilka insatser som är kostnadseffektiva ur ett nationalekonomiskt perspektiv, berättar Björn Sund och tillägger.
– Simuleringsmodeller av statiska och dynamiska förändringar, som till exempel trimning av larmbehandlingstider och placering av räddningsenheter, är viktiga instrument för beslutsfattare.
Är det rätt att använda Trafikverkets VSL-värde på ett statistiskt liv, 24 mkr i 2010-års prisnivå, trots att hjärtstoppspatienter är betydligt äldre och har en lägre livskvalitet?
VSL är ett mått på nyttoförlusten i samhället på grund av förlusten av ett liv – här ett dödsfall på grund av en trafikolycka.
– Trafikverkets VSL-värde är ingen övervärdering av ett hjärtstoppsliv. Rekommendationen är att använda samma värde som Trafikverket i samhällsekonomiska utvärderingar av åtgärder som berör hjärtstopp berättar Björn Sund.
Räddningstjänstens medverkan lönsam
Björn Sund har gjort en hälsoekonomisk utvärdering (2005 och framåt) av det framgångsrika hjärtstartarprojektet SALSA (Saving Lives in the Stockholm Area).
43 brandstationer i Stockholms län utrustades med hjärtstartare. Räddningstjänsten larmades ut parallellt med ambulans vid misstänkt hjärtstopp.
SALSA-effekten blev att överlevnadsgraden (1 månad) steg från 4,4 % till 6,8 %. Vilket motsvarade ca 16 liv per år.
Kostnaden för hela projekttiden (10 år) 81 mkr, fördelades enligt följande:
– Utrustning. Hjärtstartare plus förbrukningsmaterial, 4 mkr
– Utbildning. Introduktions- och repetitionsutbildningar i D-HLR, 25 mkr
– Sjukvård. Ökade sjukvårdsresurser för de ”extra” överlevande, 43 mkr
– Utryckning. Fler utryckningar för räddningstjänsten, 6 mkr
– Larmcentral. Administration och utbildning, < 1 mkr
– Administration. Projektledning för ambulans och räddningstjänst, 3 mkr
Text & illustration: Sven Åsheden Foto: Arkivfoto Alexander Hansson Foto: Sven Åsheden
