Polisen på Gotland var på plats efter en minut på sitt första salsa-larm – livräddning vid hjärtstopp. Därmed var polisen en viktig pusselbit i livräddningskedjan med ambulans och räddningstjänst.

Den genomsnittliga svarstiden för 112-anrop blev 15,3 sekunder under 2014. Målet, enligt det statliga 112-avtalet är åtta sekunder.

Spelar det någon roll vilka personliga värderingar vårdpersonalen har? Kan man vara en god sjuksköterska om man ska vårda någon som går tvärtemot sina egna värderingar, till exempel om patienten är rasistisk eller sexistisk? Dessa frågor ställer Anders Bremer, universitetslektor vid Högskolan i Borås, i en svensk-spansk studie av ambulanspersonal.

Tack vare det nya arbetssättet dynamisk dirigering i sydvästra Skåne har Falck kunnat minska insatstiderna och på så sätt ge snabbare hjälp till de som är i behov av ambulans.

Kustbevakningens fartyg KBV 002 Triton och personalen har under två veckor hittills fått uppleva hur det är att agera hjälpisbrytare i Bottenviken.

Ambulanspersonalen i Filipstad är bäst i Europa på HLR enligt en färsk studie som pågått i ett knappt års tid. – Det har utvecklat vårt arbete rejält, säger stationschef Peter Nordin.

I samarbete med den tyska räddningstjänsten utvecklar forskare vid Örebro universitet en ny typ av robot som kan se och navigera i rökfyllda utrymmen. SmokeBot kommer att bli ett värdefullt hjälpmedel för räddningspersonal och öka säkerheten och effektiviteten vid räddningsinsatser.

Varje dag drabbas ungefär 27 personer av hjärtstopp i Sverige. En av dem överlever. Tiden mellan hjärtstopp och defibrillering har visats vara helt avgörande för chansen till överlevnad. Vid endast ca 2,5 % av alla hjärtstopp används en publik hjärtstartare och detta beror till viss del på att 2/3 av alla hjärtstopp sker i hemmet.

Syftet med Tobias Creutz och Johan Pettersson Georgii studie är att beskriva anhörigas upplevelser av en hjärtstoppssituation utanför sjukhus och i samband med behandlingen själv bli omhändertagen av vårdare inom ambulanssjukvård.