Detta är en krönika. Det innebär att innehållet är skribentens egen uppfattning.
Jag har de senaste åren funderat på att uppföra ett orangeri. Ni vet ett sådant fint uppvärmt växthus där man kan förvara diverse exotiska växter. Orangeriet kan även användas för att lajva kontinentalt nöjesliv eller som en förlängning av hemmets trygga vrå. Det här med att bygga, fixa och trixa är inte riktigt min melodi (inga färdigheter jag besitter), så då ligger det närmast till hands att kolla upp en så kallad hel entreprenad – d v s någon aktör som kan göra allt från ax till limpa. I en liknelse är det samma dilemma (men med olika bevekelsegrunder) som Region Gotland hamnat i när dom kutar i väg och upphandlar ambulansberedskap. Region Gotland måste väl ha landat i samma grundutgångsläge som mig när dom beslutar sig för att upphandla all ambulanssjukvård på ön – med en aktör som utförare.
När jag jämfört olika kostnadsförslag för att resa upp ett orangeri, har priserna pendlat lite beroende på materialval. Vissa aktörer som räknat på det hela har föredömligt brutit loss kostnaderna och nogsamt specificerat kostnaderna för grundarbete, virke, glas och personalkostnader. Det ger mig som presumtiv köpare en möjlighet att jämföra flera olika delar i olika anbud och även väga detta mot övriga önskemål. Om något företag hade erbjudit mig att två byggnadsarbetare, redskapsbod och verktyg för 25 000 kr i månaden 08.00 – 18.00, så hade jag med solens säkerhet trott att någon glömt en nolla. Skulle det osannolikt låga priset bekräftas så skulle jag fråga mig vem som i så fall betalade för kalaset. Att två hantverkare skulle kunna arbeta 08.00 – 18.00 varje dag i en hel månad för 25 000 kr är förstås logiskt otänkbart även om firman som erbjuder sig att utföra uppdraget gillar att sponsra mig som kund med löner till anställda, verktyg och redskapsbod, så skulle jag inte förstå mig på anbudet.
I den logik som Region Gotland praktiserar så ser dom inte några konstigheter alls i att anta ett anbud innehållande en option kopplad till ambulanssjukvård (möjlighet till nyttjande) där 25 000 kr ska täcka löner till två ambulanspersonal (sjuksköterskor) och en fullt utrustad ambulans. Hur jag än räknar (vänder och vrider) så är det inte praktiskt möjligt ens i teorin att ge sådana utfästelser – i vart fall inte med mindre än att man kan försäkra sig om att köparen inte kommer ta utfästelsen i bruk. Det skiljer 365 000 kr mellan Samariten Ambulans AB och Premedic AB för optionen. Region Gotland ska slanta 39 937 000,00 kr per år för uppdraget att tillhandahålla vägambulanser med personal (cirka 3 miljoner från Falck Ambulans AB och Premedic AB). För tjänsten bemanning av sjuksköterska i ambulanshelikopter blir det 5 000 000,00 kr. Priset inkluderar tillhandahållande av ambulansfordon vid helikopterbasen. Nu är det viktigt att hålla i minnet att Region Gotland utan risk- och konsekvensanalys samt helt i avsaknad av dokumentation avseende övningar kräver att samtliga enheter ska bemannas med legitimerad personal. Just frågan om ambulanssjukvårdare rundar regionen gång efter annan.
Den kostnadsökning som sker för regionen i samband med det nya avtalet är ingalunda konstig då avtalet knappast justerats tidigare. Jag ställer mig dock skeptisk till hur regionen räknat då löneutveckling och en tilltagande efterfrågan av legitimerad personal av allt att döma ökar kraftigt på många håll inom sjukvården.
Svårtolkade krumbukter i Region Gotlands nya ambulansavtal
Under punkt 1.17 (avtal HSN 2020/518 från 15 september 2021) med rubriken ”Uppsägning av sjuksköterska i ambulanshelikopter” så kan man läsa följande: ”Köparen äger rätten att under avtalstiden avsluta tjänsten av sjuksköterska i ambulanshelikopter. Sådan uppsägning ska ske skriftligt med en uppsägningstid om 6 månader från det att köparen meddelat uppsägning.” Jag ställer mig frågande till denna avtalsskrivning. Det är förvisso en annan aktör som på uppdrag av regionen tillhandahåller ambulanshelikopter med pilot och HEMS-personal, men av allt att döma löper dessa avtal på flera år framöver. Region Gotland har inte givit mig något svar på frågan. Med tanke på att Visby och Stockholmsbasen är dom ända kvarvarande baserna i Sverige med specialistsjuksköterska som högsta medicinska kompetens, så funderar åtminstone jag på om det finns regionala ambitioner på komptensväxling (som det så flott kallas). Ser vi på helikopterbaserna i Jämtland, Dalarna, Värmland, Västra Götaland, Västerbotten och Norrbotten så är dom bemannade med specialistläkare som högsta medicinska kompetens. Tål att tänkas på.
I ambulansavtalet framgår det tydligt att vinnande ambulansbolag kan använda sig av underleverantörer för utförandet av uppdraget (1.5.11 Underleverantörer). Ändringar och tillägg till avtalet ska för sin giltighet skriftligen vara godkända av båda parter. Byte av i anbudet namngivna underleverantörer ska för sin giltighet skriftligt godkännas av Köparen. Kontraktet får inte helt eller delvis överlåtas på annan leverantör utan skriftligt godkännande av Köparen och kan enbart ske i enlighet med gällande lagstiftning (1.12. Överlåtelse).
Många krokiga vägar på ambulansupphandlingarnas autostrada
Under 2021 inleddes en annonserad upphandling avseende ambulanstjänsten på Gotland. Upphandlingen avsåg följaktligen uppdraget till en extern part – en leverantör – att utföra driften av tjänsten, d.v.s. inklusive bemanning av enkom legitimerade sjuksköterskor och med lagstadgade tillstånd för verksamheten. Upphandlingen ändrades dock av Region Gotland och omsättningskravet sänktes med åtskilliga miljoner från en dag till en annan efter reaktioner från olika håll. Det saknades (saknas alltjämt) även risk- och konsekvensanalyser och flera aktörer och personer menade att regionen behövde se över omfattningen av upphandlingen då behovet av ambulanser är större än det som upphandlats. Jag reagerade bland annat på att hälso- och sjukvårdsnämnden ansåg att fler ambulanser och mer övning skulle bli för ”kostnadsdrivande”. En enig nämnd från vänster till höger fortsatte upphandlingen på behörigt avstånd från ambulanspersonalen.
Att inte en enda kotte i den beslutade församlingen reagerade på regionens vilja att göra sig kvitt ambulanssjukvårdare kan bara vara frukten av att en bunt ledamöter m slumrade till under dragningarna inför beslutet
I den händelse en upphandlad leverantör av ambulanssjukvård skulle gå i konkurs (skedde senast i mars 2012) då ambulansbolaget Sirius Humanum Ambulans AB lämnade in en ansökan om konkurs till tingsrätten i Stockholm, så bör det åtminstone finnas en plan. Sirius Humanum Ambulans AB hade vid bokslutet 2010 en omsättning på drygt 230 miljoner kronor och 326 anställda. Jag har med ljus och lyckta sökt en handlingsplan om det oförutsedda skulle inträffa på Gotland. Regionen äger ju inte en enda ambulans själva och har inte någon reservkapacitet för det som skedde i Skåne 2012. Regionen kanske förlitar sig på att marknadskrafterna styr över några sjukvagnar över Östersjön eller släpper ner några ambulanser från luften, men då får regionen hosta upp med mer än 25 lakan för sjukvagn med personal per månad. Jag funderar ibland på om det finns trollkarlar inom regionen då det ena osannolika efter det andra inträffar.
Idag är det enkom Region Gotland och Region Östergötland som upphandlat all prehospital beredskapsförmåga och ambulanssjukvård. Region Östergötland har dock två ambulansbolag anlitade. Säkert med Sirius-konkursen i minnet
Jag antar att några jackpotoptioner inte kommer (kan) användas då den verkliga kostnaden för att rodda upp ambulans med personal för 25 papp per månad, efter bara några månader snabbt tar klivet över miljonen i faktiska kostnader. Om ”option” skulle vara en punkt för ”vilja till rabatt” eller ”soliditetsmått” vore det åtminstone mer rättvisande. Själv väljer jag att använda annan matematik än Region Gotland när planerna på ett orangeri ska verkställas. Med trolleritricks kanske citronerna förlorar sin smak…
