Region Norrbotten står inför milt sagt kraftfulla nedskärningar inom välfärdssektorn. Fram till 2025 måste regionen strypa en miljard kronor från en alltmer vårdbehövande befolkning. Bland annat planerar regionen att utföra mer vård i hemmen, vilket omgående väcker grå minnen till liv, där bland annat ambulanssjukvården i Gävleborg beordrades vara hemtjänst jämte att respondera. Det hela slutade med att vårdberoende i hemmiljö inte fick sitt nattliga besök då ambulanserna befann sig på trafikolyckor eller på akuta sjukvårdslarm. Hela konceptet vilade förstås i stor okunskap om beredskapslogiken och en bottenlös okunskap om ambulanssjukvårdens logik.
I vissa län har man kallat arbetssätt där arbetsuppgifterna sväller för ”tillikauppgifter”. I Stockholms län hade de tidigare ledningsambulanserna uppgiften att både vara sjuktransport, ambulans och ledningsambulans på en och samma gång. Inte sällan var hela länet dränerat på ledningsresurser. Efter stark opinion och debatt om att införa dedikerade ledningsenheter och konceptet ”prehospital sjukvårdsledning” så är dagens ledningsenheter ämnade för just ledning. Det första som gjordes var att plocka bort båren, för att inga tillikauppgifter skulle smyga sig in.
Åter till Norrbotten där sjukvårdsberedskapen på många håll är eftersatt och inte gått i takt med de geografiska och demografiska förändringar som gör sträckorna från olycks- eller sjukdomsfall till sjukhus både långa och riskabla. Norrbotten är det län i Sverige som har högst användning av luftburen sjukvård. Flygberedskapen som sedan flera år funnits i Norrbotten försvinner av allt att döma helt 2021, då den ekonomiskt sargade regionen valt att starta egen flygverksamhet med övriga regioner, varav flera blöder pengar och antingen varslar eller står inför uppsägningar av vårdpersonal.
Den närmsta ambulansflygbasen riskerar att bli Umeå. Personalen som arbetar vid flygambulansen i Norrbotten blir i så fall helt sonika av med sina arbeten och patienterna får förlita sig på att ett ambulansflyg stående i Umeå flyger till exempelvis Luleå eller Kiruna för undsättning. Hur Region Norrbotten med sitt stora befogade behov av luftburen akutsjukvård gått med på att släcka ned länets upphandlade kapacitet med ambulansflyg är helt obegripligt.
Det krävs inte mycket kritiskt tänkande för att inse att Region Norrbottens nedskärningar knappast är frukten av en snilleblixt. Under det senaste decenniet har ambulanspersonal inom ambulanssjukvården i länet slagit larm om de patientsäkerhetsrisker en bantad ambulanssjukvård lett till. Vårdpersonalen vid länets akutmottagningar har gång på gång vittnat om bedrövliga förhållanden med en rad patientsäkerhetsrisker. Politiken i regionen svarar nu med sparutredningar, men också med en vilja att dränera hela länet på ambulansflyg. Samtidigt binder regionen upp sig med åtskilliga miljoner för att vara delägare i flådiga jetflyg ståendes i annat län. Sådant oskick ger ett dovt och ruggigt eko av försämrad beredskap och ökad arbetslöshet i länet.
Region Norrbotten skriver på sin webbsida:
I en stor organisation som Region Norrbotten är det viktigt med ordning och reda. Det gäller inte minst ekonomin. Ekonomi- och planeringsavdelningen arbetar med allt från planering till uppföljning när det gäller Region Norrbottens ekonomi.
En sak är säker; det kommer inte råda någon ordning i länets beredskap för vägburen- och luftburen ambulanssjukvård så länge den flyttas och sätts på undantag. Så gör halt för utopiska idéer om vård i hemmet, drömmar om jetflyg på annan ort och svällande administrationsavdelningar.
