SOSAB, SOS ALARMERING, SOS ALARM AB


Samverkan 112 har stämt träff med Maritha i SOS Alarms säkerhetsklassade byggnad i Växjö. Här jobbar hon tillsammans med 55 kollegor bakom kassaskåps- liknande skyddsdörrar och skottsäkert glas.

FÖRST LITE BAKGRUNDSFAKTA. I januari 1974 invigde SOSAB sin första länsalarmerings-central (LAC) i Västerås. I december samma år startade central nr 2 i Falköping.
1977 blev ett rekordår med nya länsalarmeringscentraler i Växjö, Norrköping, Karlstad, Halmstad, Eskilstuna och Falun.
Innan SOSAB startade sin verksamhet betjänades larmnumret 90 000 av Televerkets SOS-centraler som kopplade samtalen vidare till rätt instans som tex ambulans, räddningstjänst eller polis.
1978 bytte SOSAB namn till SOS Alarmering och 1995 till SOS Alarm AB.

snörbord – coordcom – Zenith

Maritha har med sina 42 år inom företaget ett svårslaget rekord. Ingen annan i SOS Alarms 45 åriga historia har arbetat lika länge som Maritha.
– Jag började som 20-åring och ett av huvudskälen till att jag stannat så här länge är att jag trivs så bra, säger Maritha och tillägger;
– LAC i Växjö invigdes våren 1977 i ny-byggda lokaler några hundra meter från dagens SOS-central. Sedan dess har verksamheten förändrats tekniskt sett, från att ha varit helt analogt, till att bli helt digitaliserat och PC-baserat. Vår utrustning har under årens lopp moderniserats undan för undan.
– I många år använde vi i Växjö Televerkets snörbord, en på den tiden väl beprövad telefonväxelteknik. Dom sista snörborden tog SOS Alarm ur drift 1992.
– Under 1980-talet utvecklades CoordCom och den första utrustningen driftsattes 1987. Dess användarvänlighet var revolutionerande. CoordCom stödde datakommunikation med såväl text och bild som telefon och radiokommunikation.
– Med CoordCom, som i sin senaste version kallades G5, fick vi flera hjälpmedel för vårt beslutsfattande som t ex ett digitalt kartsystem som visades på en separat bildskärm. Och inte minst möjligheten att kunna se ambulanser och adresser, vilket underlättade för oss att ta beslut om vilken ambulans som var närmast själva hämtplatsen, säger Maritha.
En av bristerna med CoordCom var att systemet inte klarade av att leverera historiska data och statistik på ett fullgott sätt.
Detta var en av anledningarna till att SOS Alarm påbörjade ett byte av informationssystem till den helt digitaliserade och PC-baserade teknikplattformen Zenit.
Maritha berättar, att Zenit erbjuder ett betydligt större stöd med ett medicinskt index för att prioritera ut alarmering till ambulanser.
– Vi får ett säkrare förslag av systemet till följd av de val vi gör. Genom olika menyval ges automatiserade råd och förslag till åtgärd.
– Ett exempel är våra råd och instruktioner för att göra HLR via telefon.
– Våra SOS-centraler är sammankopplade med varandra i ett gemensamt nätverk. Jag kan till exempel sitta i Växjö och jobba på SOS-centralen i Malmö.

VIRTUELLT  VÄNTRUM

När det är extra hög belastning och ambulans inte kan skickas direkt, placeras prio 2 och prio 3 patienter i SOS-centralens virtuella väntrum. Väntrummet övervakas av sjuksköterska. Maritha berättar;
– Sjuksköterskorna kontaktar patienterna med jämna mellanrum för att kontrollera aktuell status. Patientens tillstånd kan förändras, till det bättre eller till det sämre och därmed prioriteringen för transporten. Något som direkt påverkar ambulansdirigenten.
– Väntetiden är i normalfallet begränsad till 20 minuter för prio 2 patienter och till 30 minuter för prio 3 patienter.

webb-bokning

Maritha berättar;
– Vårdinrättningar inom Region Kronoberg, Region Blekinge och Region Kalmar län kan boka ej akuta ambulanstransporter via internet. Beställaren guidas genom beställningsförfarandet, steg för steg. Ett antal frågor ska besvaras.
– Detta webbaserade verktyg underlättar beställningsförfarandet både för oss och för våra uppdragsgivare. Men nyutvecklade internetverktyg behöver lite tid för att slå igenom fullt ut.

Utmanande jobb

En SOS-operatör måste vara empatisk och stresstålig och klara av att lösa akuta problem och snabbt kunna ställa om mellan olika ärendetyper.
– Jobbet är utmanande och vissa samtal och ärenden är svårare och jobbigare än andra. Ingen dag är den andra lik. Men känslan av att kunna hjälpa människor i akuta och kaotiska situationer ger en särskild och speciell tillfredsställelse, avslutar Maritha. ■

Text: Sven Åsheden Foto: Privat och Sven Åsheden


 

Lämna en kommentar

Jag samtycker till att Samverkan 112 lagrar mina uppgifter enligt integritetspolicyn

*