Unika larmdata utvecklar ambulanssjukvården


 

 

 

 

 

 

En åldrande befolkning, urbanisering, stängda vårdavdelningar och tekniska innovationer påverkar i hög grad ambulans- och helikoptersjukvården. Hittills har det inte funnits verktyg för att simulera vad som blir följden av förändringar – men nu är det på gång.

Så kallad prehospital akutsjukvård är väsentlig för att skapa trygghet i samhället. Men hur påverkas tryggheten om jouren flyttas från en sjukstuga eller om en avdelning stängs några sommarveckor på ett av länets sjukhus?

Ett beslut i den slutna vården kan på oväntade sätt påverka den prehospitala vården. Förändringarna vid Sollefteå lasarett tidigare i år är bara ett exempel.

Var ambulanserna finns idag bygger på gamla beslut. Placeringen säger egentligen inget om var de bör finnas för att bäst serva patienterna med en rättvis och likvärdig vård. Det finns många års statistik över var och när ambulanserna larmats ut, till vem och varför, men de uppgifterna har hittills inte använts fullt ut.

Optimera resurserna för västerbottningarna

Men nu är det alltså dags. Det är Sveriges innovationsmyndighet Vinnova som bidragit med en knapp halvmiljon kronor till Akutsjukvården Västerbotten. I den förstudie som nu är i gång deltar även Region Norrbotten, Landstinget Västernorrland, SOS Alarm och Umeå universitet.

Patrik Rydén och Britt-Marie Nordström.

– Det handlar om att serva länsborna på bästa sätt. Ett sådant verktyg skulle göra det lättare för landstingsledningen att ta strategiska beslut, byggda på fakta. På en lägre nivå skulle det bli enklare att omfördela resurserna vid personalbrist, förklarar Britt-Marie Nordström, koordinator för projektet och sjuksköterska vid Akutsjukvården Västerbotten.

Efterfrågas överallt

Ett system för att optimera prehospitala resurser efterfrågas i hela Sverige och kan potentiellt användas av hela världen, menar Britt-Marie Nordström. Men angreppssättet kan i förlängningen appliceras till andra delar av vården.

Och Vinnova som kallar projektet för en mycket relevant utmaning tycks hålla med. Den prehospitala vården brister både i resurser och konsekvensanalys och projektet har som man ser det både potential och hög genomförbarhet, skriver myndigheten i sitt beslut.

– Med stödet från Vinnova har vi klarat oss igenom nålsögat för att få vidare finansiering, berättar Britt-Marie Nordström.

Forskare skapar nytta av unika data

– Vi har unika data, stora och komplexa larmdata från SOS-Alarm. Larm och utryckningar är beskrivna i detalj och projektet blir ett spännande exempel på hur vi forskare kan nyttiggöra information för att möta utmaningar i samhället.

Det säger Patrik Rydén, docent i matematisk statistik vid Umeå universitet och ansvarig för den statistiska modelleringen. Hans institution är part i projektet och också ansvarig för Civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi, där statistisk analys av dessa så kallade Big data och optimering är centrala moment.

– Utvecklingen har gått fort framåt. Vi har helt nya metoder att bearbeta information till kunskap. Med tanke på att mängden data fördubblas vartannat år, är utgångsläget mycket gott, säger Patrik Rydén.

I januari är det dags att söka de 15–20 miljoner kronor som beräknas för steg 2. Då ska en prototyp tas fram och i tester i ett eller två landsting se om systemet fungerar som det är tänkt. För steg 3 krävs nya anslag för att utveckla ett riktigt verktyg, som man hoppas ska vara klart 2021–2022.

Till nytta inte minst för patienterna!

Kontaktpersoner:  Britt-Marie Nordström, Akutsjukvården Västerbotten
telefon 070-656 39 93, e-post brittmarie [dot] nordstrom [at] vll [dot] se

Patrik Rydén, institutionen för matematik och matematisk statistik, Umeå universitet
telefon 070-482 35 55, e-post patrik [dot] ryden [at] umu [dot] se

Vänliga hälsningar, Greti Ohlsson, Kommunikationsstaben, Västerbottens läns landsting
070-518 18 52


 

Lämna en kommentar

Jag samtycker till att Samverkan 112 lagrar mina uppgifter enligt integritetspolicyn

*