DEBATTARTIKEL
Det är idag välkänt att icke legitimerad ambulanspersonal dagligen och regelbundet både iordningställer och administrerar läkemedel. Vid en lång rad av olycks- och allvarliga sjukdomsfall krävs helt enkelt fyra händer, så oavsett regelverket sker i den dagliga handlingspraktiken såväl iordningställande och administration av läkemedel av icke legitimerad personal. Det finns cirka 1 500 yrkesverksamma ambulanssjukvårdare i riket. Medelåldern inom yrkesgruppen är hög. Inom 3 år beräknas 16 procent att gå i pension. Av det totala antalet anställda ambulanssjukvårdare finns flest i Stockholm, Västra Götaland och Skåne. Allt tyder på att fler sjukvårdshuvudmän och vårdgivare i ökad grad anställer icke legitimerad personal.
Alarm Ambulansförbundet har tidigare lyft legitimationsfrågan med Socialstyrelsen och konkretiserar nu frågan kring ett införande av ytterligare en legitimation för ambulanspersonal inom hälso- och sjukvården.
Behovet av legitimation bör utredas och prövas utifrån följande aspekter:
– Perspektiv på patientsäkerhet
– De prehospitala yrkesrollernas innehåll
– Framtida utbildningsnivå och omfattning med särskild hänsyn till den dagliga handlingspraktiken
– Granskning av internationella förhållanden rörande yrkesgrupper inom den prehospitala vården
Behov av legitimation
ALARM-Ambulansförbundet bedömer att patienter och ambulanskollegor har rätt att känna sig säkrav och trygga i att all tjänstgörande ambulanspersonal har tillräcklig kompetens och därtill är lämplig att verka inom prehospital vård. Samhället måste ansvara för att utöva tillsyn så att all personal har förutsättningar att verka i linje med de regelverk som finns på hälso- och sjukvårdsområdet. Införande av legitimation innebär att samhället ställer krav på att yrkesutövaren och även på arbetsgivare som bedriver prehospital sjukvård. Det bör vara ett grundläggande krav att all verksam sjukvårdspersonal har lämplig utbildning och faktiska förutsättningar och lämplighet att operativt arbeta inom den prehospitala sjukvårdsverksamheten. Förbundet anser att det tyngst vägande skälet för att införa en legitimation för all personal inom den prehospitala sjukvården vilar i behovet av en trygg patientsäkerhet.
Titeln ambulanssjukvårdare används idag allt för liberalt av arbetsgivarna. Idag saknas en klar och tydlig varudeklaration för exempelvis ambulanssjukvårdarnas kvalifikationer. Legitimationen fyller ett viktigt behov gentemot allmänhet, patienter, närstående och andra intressenter som måste försäkras rätten att kunna lita på yrkesutövarna. Emellertid skulle även arbetsgivaren med krav om att anställa personer med legitimation inte längre kunna klistra titlar på individer med vitt skilda kompetens. Det är rimligt att kräva att samhället ska kunna ställa samma krav på all prehospital personal.
I det register Socialstyrelsen för över legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal finns för allmänhet, vårdgivare, myndigheter och intressenter möjlighet att granska och kontrollera att en yrkesutövare har en giltig legitimation. Denna kontrollmöjlighet omfattar inte den stora grupp ambulanssjukvårdare som verkar inom den prehospitala sjukvården, vilket måste anses utgöra en stor brist för värnet av den viktiga patientsäkerheten.
Vid en legitimering skulle ambulanspersonalens lämplighet kunna prövas redan vid inkommen ansökan om legitimation. Samhället skulle då till skillnad mot idag äga möjlighet att besluta om exempelvis prövotid eller i de fall där så behövs återkalla legitimationen. Förbundet anser att införandet av legitimation för all prehospital personal bidrar till att ge det ofta livsavgörande arbetet i hälso- och sjukvården större tyngd och betydelse. Därmed säkras att all prehospital har förutsättningar att ge evidensbaserad och säker vård. Avseende patientsäkerheten måste alla yrkesutövare i grunden hålla samma kvalitet, helt oavsett drifts- och finansieringsform. Insynen måste därtill tillförsäkras allmänheten och vara möjlig att granska för presumtiva arbetsgivare och utbildningsaktörer. Förbundet hävdar att det idag saknas både reella möjligheter att kontrollera eller följa upp en stor del av de anställda inom den prehospitala verksamheten. Idag för exempelvis icke legitimerade ambulanssjukvårdare journal, vilket måste ställas i förhållandet av den journalföringsplikt som stipuleras i patientdatalagen. Skulle exempelvis ambulanssjukvårdare vara legitimerade skulle journalföringsplikten vara odiskutabel, vilket i ansvarsärenden får anses äga väsentlig betydelse.
Enligt 4 kap. 1 § Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2000:1) ska läkemedel iordningställas av en legitimerad sjuksköterska eller en läkare. En legitimerad sjuksköterska eller läkare som iordningställt ett läkemedel har själv ansvaret för administreringen av läkemedlet till patienten. Enligt 4 kap. 8 § föreskrifterna är det emellertid under vissa förutsättningar möjligt för icke legitimerad personal inom ambulanssjukvården att iordningställa och administrera medicinskt oxygen till en patient. Enligt 4 kap. 1 § femte stycket föreskrifterna är det endast studerande som genomgår klinisk praktiktjänstgöring inom hälso- och sjukvården som får iordningställa och administrera läkemedel under tillsyn av legitimerad sjuksköterska eller läkare. Motsvarande möjlighet för ambulanssjukvårdare att iordningställa och administrera läkemedel under tillsyn av legitimerad personal finns inte enligt föreskrifterna. Av 7 kap. föreskrifterna framgår att Socialstyrelsen kan medge undantag från bestämmelserna i föreskrifterna om det finns särskilda skäl. Såvitt framgår av förbundets utredningar har Socialstyrelsen inte meddelat något undantag i förhållandet som ovan beskriver. I den dagliga verksamheten sker regelbundet avsteg från regelverket, vilket vi tidigare berört i betraktelsen ”fyra händer”.
Enligt 6 kap. 2 § Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2009:10) ansvarar vårdgivaren för att en ambulans alltid är bemannad med hälso- och sjukvårdspersonal som har behörighet att administrera läkemedel i enlighet med Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2000:1). Ambulansyrkets särart kräver som tidigare nämnts fyra händer, vilket idag omöjliggör följsamhet av regelverket
Med hänsyn till vad som framkommit under utredningen finner förbundet skäl att särskilt belysa handlingspraktiken, med undantag av vad som framgår av 4 kap. 8 § Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2000:1), och säkerställa att iordningställande och administrering av läkemedel inom ambulanssjukvården enbart görs av legitimerad personal. Fram tills införande av legitimation för fler personalgrupper (ambulanstekniker/paramedic) bör Socialstyrelsen angripa frågan med stöd av 7 kap. föreskrifterna som medger undantag då det sedan en längre föreligger mycket goda skäl i och med den beskrivna handlingspraktiken inom ambulanssjukvården.
Inspektionen för vård och omsorg har tidigare prövat ärendet och därtill genomfört en legal genomlysning.
Samhället bör i vissa fall synnerligen sanktionera en yrkesgrupps auktoritet. Det sker dels genom att ansvara för evidensbaserade utbildningar möjliggör studier för morgondagens ambulanspersonal och genom en rättvis behörighetsreglering, som innebär att tydliga krav ställs på viss kompetens. Förbundet föreslår att legitimation införs för all personal som är operativt verksamma inom den prehospitala delen av hälso- och sjukvården.
Med vänlig hälsning
Henrik Johansson, Förbundsordförande, ALARM-Ambulansförbundet
Box 3047, 750 03 Uppsala,
Tfn: 018-430 11 10, Tfn: 073-343 55 00
