Tempot i trafiken har blivit högre och krockarna allvarligare. Samtidigt har bilarna blivit säkrare, men när väl en krock skett har vissa nya bilmodeller blivit svårare att ta sig in i för räddningspersonalen. Därför måste vi fortlöpande hitta alternativa arbetssätt och samarbetet mellan ambulanspersonalen och räddningstjänsten är oerhört viktigt.
Antalet trafikolyckor med personbilar, där räddningstjänstens insatser behövs, har ökat markant runtom i landet. Detta faktum kräver ständiga utbildningsinsatser. För att kunna göra ett medicinskt riktigt och skonsamt omhändertagande krävs kunskap, praktisk yrkesskicklighet, tålamod och sunt förnuft. Räddningstjänst, polis, sjukvård med flera måste kunna samarbeta för att nå ett fullgott resultat. Samövning och dialog är därför av största betydelse för att räddningstjänst och ambulanssjukvård ska lära känna och förstå varandras arbetsmetoder och synsätt.
Var ska man leta efter skador?
Traumatiska skador orsakar årligen många dödsfall i Sverige. Ett framgångsrikt omhändertagande av traumapatienter kräver goda kunskaper och en god tolkningsförmåga.
En noggrann och riktig tolkning av det som hänt gör det möjligt att förutsäga mer än 90 procent av patientens skador. Att veta var man ska leta efter skador är lika viktigt som att veta hur man ska behandla. PHTLS är ett amerikanskt utbildningskoncept från 1983, vars huvudsyfte är att förbättra och systematisera det akuta omhändertagandet av skadade. Såväl för vuxna som för barn.
I Sverige har utbildningsverksamhet pågått sedan 1998 och det innebär att, i stort sett all prehospital personal i Sverige, har grundutbildats. Men även många poliser och personal från landets räddningstjänster har genomgått grundkursen.
Viktigt att förså kraftutbytet
Första steget för all räddningspersonal är att skapa sig en bra bild av händelseförloppet. Att förstå det kraftutbyte som ägt rum och utifrån denna information förutsäga eventuella skador.
Ett livshotande trauma kan ge sig till känna långsamt eller snabbt, och till viss del, beroende på hur räddningspersonalen väljer att arbeta.
Under den inledande fasen av omhändertagandet spelar räddningspersonalens förståelse för traumats kinematik (rörelselära), deras förmåga att snabbt misstänka olika skador och deras kunskaper vid bedömningen av patienten en avgörande roll för utgången.
Hela PHTLS-konceptet fokuserar på fasta principer och inte eget tyckande. Konceptet är globalt och idag arbetar ett 50-tal länder enligt det ständigt uppdaterade PHTLS programmet.
Kronoberg är bra på re-certifiering
Yvette Emtsjö, sjuksköterska och auktoriserad nationell koordinator berättar hur PHTLS kom till Sverige:
– En anestesiläkare från Stockholm, Anna Notander, var i mitten av nittiotalet över i USA och hämtade hem konceptet. Amerikanerna kom hit och genomförde en kurs och sedan har det bara rullat på. Det nationella medicinska ansvaret (CMD) har överläkare Bengt Eriksson och svensk förening för anestesi- och intensivvård.
Yvette Emtsjö har varit i USA vid ett flertal tillfällen och senast 2010, vid den sjunde ”Roll Out” upplagan av PHTLS. Denna gång i samband med den årliga EMS Expo´n (typ FLISA kongress) i Dallas.
– Repetition är mycket viktigt. För att behålla och vidareutveckla sina PHTLS-kunskaper bör det inte gå mer än maximalt fyra år mellan repetitionsutbildningarna.
Re-certifieringskursen varar en dag. Ambulanssjukvården i Kronobergs län är en av de bästa på repetitionsutbildningar i Sverige berättar Yvette Emtsjö.
Fotnot.
PHTLS = Pre Hospital Trauma Life Support
