Galileo är det första satellitnavigeringssystemet som från grunden utformats för civila behov. Det europeiska systemet bygger på modern och exakt teknik. Noggrannheten är en meter, och med kompletterande teknik, handlar det om millimeterprecision för avancerade användare som exempelvis myndigheter och byggbolag.
Militär bakgrund
Systemen för satellitnavigation togs ursprungligen fram för militära tillämpningar, för att möjliggöra för bland annat fartyg, flygplan och kryssningsrobotar att bestämma sin position oavsett var på jorden de befann sig.
Därefter följde civila tillämpningar inom navigation för sjöfart och flygtrafik.
Det amerikanska GPS-systemet, som i grunden är ett militärt system, är det mest kända. Därutöver finns bland annat det ryska Glonass och det kinesiska Beidou och så vårt europeiska Galileo, som ska vara fullt utbyggt inom något/några år.
Amerikanska försvaret har lagt in ett störningssystem, SA (Selective Availability) som kan slås på vid behov. SA orsakar flera meters felpositionering. Störningssignalen är för närvarande avslagen men kan när som helst slås på, om USA:s försvarsdepartement så vill.
Galileo kommer inte att förses med någon SA-liknande funktion. Tvärtom kommer systemet att sända ut en varningssignal, om något oväntat inträffat som gör systemet mindre tillförlitligt, till dess man åtgärdat felet.
Galileo är ett eget fristående system som är kompatibelt med amerikanska GPS (Global Positioning System) och dess ryska motsvarighet Glonass. Man kan alltså ta emot signaler från ettdera systemen med samma mottagare.
BREXIT
I och med Storbritanniens beslut att lämna EU är det nu oklart om britterna kommer att få använda sig av Galileo-systemet. Enligt Europakommissionen kan nämligen Storbritanniens medverkan i Galileo ses som en säkerhetsrisk då de efter brexit, blir en tredje part i projektet.
Det rapporterar BBC. ■
Text: Sven Åsheden Foto: GalileoGNSS
