I dagarna flaggade ambulansbolag på sina webbsidor om en kurs för ambulanssjukvårdare som de själva skapat. Ungefär samtidigt skriver tidningen Kommunalarbetaren om Kommunals arbete för ett införande av legitimation för undersköterskor.
Ambulanssjukvårdarnas ingenmansland
Är det någon yrkesgrupp som under många år svävat i ovisshet inom svensk akutsjukvård, så är det ambulanssjukvårdarna. Nu lanseras en liten kurs av ambulansbolagen. Ambulansbolag som vare sig har rätt att utfärda betyg eller examen och där insynen är helt obefintlig hissar flagga och kön av intressenter ringlas lång. Kanske tänker någon: går det så fort att förverkliga min blåljusdröm.
För det första, är den ”utbildning” som nu lanseras av ambulansbolagen som har avtal med Stockholm läns landsting (SLL) ej att betrakta som eftergymnasial, vilket är ett ska-krav enligt det så kallade ambulansavtal som bland annat reglerar personalens kompetens mm.
För det andra, SLL har tidigare fått förfrågningar om hemmasnickrade kurser från ambulansbolagen, men då har SLL helt naturligt meddelat blankt nej med hänvisning till ambulansavtalet. Avtalet skall hållas.
För det tredje, för personer som tagit lån för att genomgå en statligt kontrollerad ambulansutbildning så sänder ambulansbolagens kurslansering ut mycket märkliga signaler.
Nej, idéen med dessa kurser måste arkiveras i papperskorgen
Jag förstår reaktionerna från erforderligt utbildade ambulanssjukvårdare. Devalveringen är ofrånkomlig. Många frågar sig med fog var Flisa står idag i frågan (detta flaxande hit och dit gagnar ingen).
Den så kallade ambulanskursen som nu ska locka folk till ambulanssjukvården i Stockholm påminner mer om en introduktionskurs för redan erforderligt utbildade ambulanssjukvårdare.
All prehospital personal förtjänar ett erkännande genom kvalitetssäkrade utbildningar
Den mest relevanta utbildningsdoktrinen, ligger hyggligt nära i tiden. Det var en akademisk utbildning omfattande två (2) års studier som tidigare gavs vid Örebro universitet, vilken gav studenterna en högskoleexamen. Utbildningen i Örebro lades ned då Föreningen ledningsansvariga inom ambulanssjukvården (FLISA) ansåg att yrkesrollen ambulanssjukvårdaren skulle försvinna. Så blev inte fallet och efterfrågan av ambulanssjukvårdare ledde fram till en yrkeshögskoleutbildning som omfattade ett (1) års studier och som gav yrkeshögskoleexamen. Innan dessa utbildningar fanns eftergymnasiala utbildningar, först på 20 veckor och senare förlagt på 40 veckor. Ännu längre tillbaks fanns 7-veckors kurser.
Då yrkesrollen ”ambulanssjukvårdare” saknar titelskydd så används den på mängder av sätt. Det finns inte heller någon enhetlig syn bland landets arbetsgivare på vilken formell grundutbildning som bör krävas för yrkesrollen. Det är bekymmersamt att arbetsgivare gör så olika tolkningar kring begreppet ambulanssjukvårdare. I vissa landsting har man nära på helt lämnat utbildningskraven. Således kan det på en och samma station finnas ambulanssjukvårdare med högskoleutbildning samtidigt med personer helt utan formell och reell kompetens av civil ambulanssjukvård. Skrämmande nog råder ingen löneskillnad mellan dessa. Sådant skapar inte tillit.
Jag tror dom flesta håller med om att utbildningar måste leda till trygga och långsiktiga arbeten. Det ska helt enkelt löna sig att utbilda sig. När vi nu går ekonomiskt tuffa tider till mötes (kraftigt minskade skatteintäkter till kommuner och landsting) famlar arbetsgivarna desperat efter snabba lösningar.
Aspekter som anställningstrygghet, löneutveckling och yrkets möjlighet till framtida slagkraft går inte att bortse från när vi talar om yrkesroller. I ordet ”utbildning”, finns i dess vidsträckta betydelse en påminnelse om allvarliga ting som också är kopplat till anställningsbarhet över tid.
Hur ser efterfrågan på akademiskt utbildade ”Ambulanssjukvårdare” ut i framtiden?
Kommunal vill ha en undersköterskelegitimation
Kommunal vill se en legitimation som kopplas till en nationell utbildning som utgår från en gemensam läroplan. Legitimationen ska om Kommunal får sin vilja igenom också innebära en rätt att administrera vissa läkemedel. Även om man utifrån ett patientsäkerhetsperspektiv kan vara positiv till legitimation, så måste väl ändå ett grundläggande kriterium vara att skapa en akademisk plattform för utbildningar, där både bredd och djup råder. I Danmark har undersköterskor sedan ett antal år möjlighet att ansöka om legitimation. Lönekuvertet är det ingen skillnad på.
Kanske kan Kommunal nu kvittera ut en del av räntan av insatt kapital i partiet med stort ”S” och få någon minister att styvmoderligt lyfta luren och ringa Socialstyrelsen. Det återstår att se.
Utbildning ska löna sig och vila på vetenskap och beprövad erfarenhet
Något vi kan vara helt säkra på – är att olika politiska inriktningar och intresseföreningars tvärsäkra uttalanden kan få konsekvenser för vilka kompetenskrav som i framtiden ställs vid rekrytering av ambulanspersonal och därmed också påverkar utbildningars relevans för yrket. Värt att ha i tanken.
Vi behöver inte diplomfabriker och devalvering av en hel yrkesgrupp. Sänkta utbildningskrav är sannerligen inte rätt väg att gå – vare sig i ambulanssjukvården eller legitimationsfrågan; åtminstone inte om man har patientens bästa för ögonen.
Henrik ”Hoffa” Johansson, kolumnist vid tidningen Samverkan 112.
