Reviderade etiska riktlinjer för HLR


Svenska Läkaresällskapet i samarbete med Svensk sjuksköterskeförening och Svenska rådet för hjärt-lungräddning publicerar reviderade etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR). Riktlinjerna är tänkta som stöd för läkare, sjuksköterskor och annan personal som utför HLR inom ramen för sin tjänst.

Att fatta beslut om hjärt-lungräddning kan vara svårt och måste ibland göras under stark tidspress med brist på fullständig information. Studier och erfarenheter visar att det finns ett glapp mellan hur man beslutar om HLR i sjukvården och hur man bör göra med utgångspunkt i etiska riktlinjer och lagtext. Med det som bakgrund tog Svenska Läkaresällskapet i samarbete med Svensk sjuksköterskeförening och Svenska rådet för hjärt-lungräddning fram ”Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR)” 2013. Nu har riktlinjerna reviderats för att vara i samklang med aktuell författning och vårdens utveckling samt innefatta etiska aspekter på hjärtstopp utanför sjukhus och hjärtstopp hos barn.

– Det finns ett stort behov av att förtydliga etiska aspekter som finns kring ställningstagandet till att avstå eller avbryta HLR i händelse av hjärtstopp, säger Mikael Sandlund, ordförande i Svenska Läkaresällskapets delegation för medicinsk etik. Lagstiftningen och Socialstyrelsens riktlinjer rymmer inte en diskussion av de etiska dimensioner som ett beslut kring HLR kan innebära. Vi har därför tagit fram etiska riktlinjer som försöker belysa just detta och som dessutom refererar till aktuell empirisk kunskap på området. Givetvis är dessa riktlinjer inte ett alternativ till Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd eller annan författning. Dessa källor har legal status, vilket våra etiska riktlinjer saknar. Vår avsikt är att bidra med en fördjupning i etiska avseenden.

Svenska Läkaresällskapet har i samarbete med Svensk sjuksköterskeförening och Svenska rådet för hjärt-lungräddning arbetat fram dessa riktlinjer, som även varit föremål för en gedigen remissomgång.

– Vi har förankrat riktlinjerna inom bland annat Svenska Läkaresällskapets föreningar och sektioner och vår förhoppning är att de ska fungera som ett stöd vid beslut om HLR, avslutar Mikael Sandlund.

Tyngdpunkterna i riktlinjerna är:

− Skäl som kan motivera ett ställningstagande att avstå från HLR.

− Betydelsen av att involvera patient, närstående och berörd vårdpersonal.

− Skäl att avsluta påbörjad HLR.

− Krav på att dokumentera ett ställningstagande på ett adekvat sätt.

− Giltigheten i tid och rum av ett ställningstagande till ”Ej HLR”.

Rev_Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning_andra_upplagan_2021

Kontaktperson för eventuella pressfrågor:Jaana Logren Bergqvist
Kommunikationsansvarig, Svenska Läkaresällskapet

jaana [dot] logren [at] sls [dot] se

08-440 88 68

Källa: Svenska HLR-rådet


 

Lämna en kommentar

Jag samtycker till att Samverkan 112 lagrar mina uppgifter enligt integritetspolicyn

*