Ambulanshelikopter – med helblod


Västra Götalandsregionens ambulanshelikopter är flitigt använd och väl utrustad. För fyra år sedan var den först i landet med att flyga med blodprodukter i form av frystorkad plasma. I höstas blev man även först med helblod prehospitalt. – Det är en bättre produkt som även går snabbare att ge, säger Per Arnell, verksamhetschef.

Ambulanshelikoptern hinner stå på marken på Säve flygplats i Göteborg i tio minuter. Sjukvårdspersonalen hinner inte ens sätta sig vid bordet och börja äta innan larmet går på nytt. De drar på sig kläderna igen och springer ut till helikoptern. Piloterna är redan på plats. Det är dags att flyga till Åmål, som ligger ungefär två timmar bort med bil. Västra Götalandsregionens ambulanshelikopter får i snitt 2000 larm per år, och handlägger ungefär hälften. Den vanligaste anledningen till att helikoptern inte lyfter eller flyger fram är att larmcentralen eller ambulans som kommit till platsen, informerat om att enhetens resurser inte behövs. Ibland är prioritering nödvändig. Under vinterhalvåret händer det att vädret sätter stopp. Tekniska fel är numera sällsynta, sedan den toppmoderna helikoptern Augusta Westland 169 anlände förra sommaren.

två till tre uppdrag per dygn

Ungefär 1000 flygningar per år blir det alltså, och fördelningen är ojämn, sommarmånaderna är mer ansträngda än resten av året.
– Turister kommer framförallt hit på sommaren. Dessutom sker det mindre olyckor så länge folk är på sina jobb istället för ute i trafiken eller naturen, säger Per Arnell.
Han är överläkare och verksamhetschef för ambulanshelikoptern. Han arbetar i lokalen på Säve flygplats, tillsammans med piloter, läkare och sjuksköterskor. Den medicinska personalen kommer från regionens alla större sjukhus.
En av läkarna i gruppen heter Gabriel Skallsjö, och han har brunnit lite extra för att utrusta helikoptern med blodprodukter.
Den här dagen befinner han sig i luften, med sikte mot en patient i Åmål, men hans chef berättar om projektet.
– I Norge har man varit tidiga med att flyga med blod, och vi har hämtat kunskap där. Utifrån erfarenheter i Bergen kunde vi redan 2015 utrusta helikoptern med frystorkad plasma, säger Per Arnell.
Han går in i förrådet och hämtar en flaska med torrt, gult material, och berättar att det kommer från en tysk donator. Till flaskan hör även en påse med sterilt vatten. Plasman har koagulationsfaktorer, som gör att blodet stannar i blodbanan.
– Nackdelen med plasman är att den tar fem-sex minuter att lösa upp i vätska. Det är inte alltid man vet i förväg att det kommer behövas, och den ska helst inte blandas i onödan, med tanke på att varje plasmaenhet kostar 4000 kronor, berättar Arnell.
Under sommaren 2016 utrustade man sig även med erytrocytkoncentrat, det vill säga röda blodkroppar, som är en förutsättning för att blodet ska kunna transportera syre. Sedan detta projekt startade har ett 60-tal patienter fått plasma och erytrocytkoncentrat. Ungefär en tredjedel av helikopterns uppdrag är traumarelaterade som trafikolyckor och liknande, och av dem är det en relativt liten andel som behöver blod eller plasma. Men ibland kan det bli bråttom. Fördröjningen som det innebär att lösa upp blodplasman kan i värsta fall kosta liv, och läkare Gabriel Skallsjö har därför drivit frågan om helblod, men processen har varit komplicerad.
– Dels behövde vi tillstånd från IVO för att hantera helblod. Det har inte använts sedan tidigt 80-tal, då man började separera blodkomponenterna, säger Per Arnell.
I september kom till slut de nya specialtillverkade påsarna med helblod, vilket alltså innebär plasma, röda blodkroppar samt trombocyter, blodplättar. Det är enklare att ge och blodplättar behövs, för de är det första steget till att bilda koagel.

sex patienter har fått helblod

Varje torsdag hämtas fyra enheter nytappat helblod från blodcentralen på Kungälvs sjukhus. De gamla, oanvända blodprodukterna lämnas tillbaka, komponentuppdelas och används.

– Det är mycket logistik kring det här. Allt måste ha rätt temperatur och övervakas hela tiden, säger Per Arnell.
Han visar kylskåpet där blodet förvaras, och som larmar efter bara någon halvminut med öppen dörr. Under de första tre månaderna har sex patienter fått helblod. Det är ännu inte möjligt att dra några slutsatser kring ökad överlevnad, men forskning pågår och Per Arnell tror att utvecklingen kommer gå framåt och att fler kommer kopiera konceptet.
– Vi har i samarbete med Sahlgrenska och Försvarsmakten två doktorandprojekt som handlar om prehospitala blodprodukter.
Per Arnell tittar på flygradarn i mobilen och konstaterar att helikoptern har vänt tillbaka från Åmål, och tagit sikte mot Sahlgrenska. De stora sjukhusen i regionen har helikopterplatta. Det finns dessutom 100 fasta landningsplatser där ambulansen kan möta upp.
– Ofta är patienten redan omhändertagen av en ambulans, men behöver kanske intuberas och snabb intransport till regionsjukhuset. Vi har två huvuduppgifter, dels prehospital vård, och dels transport. Ofta sammanfaller uppgifterna, till exempel vid svåra traumafall med skallskada, som under prehospital intensivvård behöver komma till sjukhus, säger Per Arnell.
På monitorer över matbordet i lunchrummet visas vädret på sjukhusen i regionen. Det är molnigt i hela Västra Götaland den här novemberförmiddagen, men klar sikt på de flesta håll, med undantag för Strömstad, där det ligger påtagligt dis över taket.
– Där hade vi inte kunnat landa just nu, konstaterar Per Arnell. ■

TEXT och FOTO: Mia Sandblom


 

Lämna en kommentar

Jag samtycker till att Samverkan 112 lagrar mina uppgifter enligt integritetspolicyn

*