Alkohol- och drogtester


Det finns inget gott att hämta ur ett missbruk. Det tror jag de flesta kan hålla med om.

Missbruk kan säga något om människors mående, där en flykt från verklighetens krav inte alls är ovanlig. Det kan röra sig om en självmedicinering för att göra livet mer uthärdligt när tillvarons nyanser synes sluta sig till en grå trist dimma. Missbruk leder förr eller senare till kontakt med sjukvården och blåljuspersonal konfronteras inte sällan på olika sätt med den långa raden tragiska och destruktiva konsekvenser som missbruk medför.

Det förekommer även missbruk i arbetslivet. Vid missbrukssjukdom har som regel arbetsgivaren teoretiskt sett långtgående rehabiliteringsansvar, vilket i sig kan vara förenat med stora kostnader. Det finns av detta skäl risk för att vissa arbetsgivare flyr undan sitt rehabiliteringsansvar. Bara detta förhållande är problematiskt. Fackförbunden står kluvna i frågan, vissa är för drogtester medans andra ser risker med drogtester.

Det är under ett pågående alkohol- eller drogmissbruk viktigt att agera i tid med såväl stöd, hjälp och konsekvens. En anställd som är påverkad av alkohol eller narkotika utgör en allvarlig arbetsmiljörisk på arbetsplatsen.

Repressiva drogtester är att ta ansvar

Drogtester har odiskutabelt ökat i Sverige. Dels sker tester på individer som misstänks för narkotika- eller trafikbrott, men även vid nyanställningar och som slumpmässiga tester på arbetsplatser. Arbetsgivare vill försäkra sig om att personerna som anställs ska fungera i sina yrkesroller och beräknar sannolikt också riskerna med ett långtgående rehabiliteringsansvar innan en anställning.

Inom vissa yrken bedömer arbetsgivarna det som särskilt angeläget att genomföra alkohol- och drogtester

Det finns några juridiska och rättsetiska frågor att diskutera innan en arbetsgivare väljer att införa drogtester. Fackförbund kan ibland vara angelägna om att det sker en avvägning mellan arbetsgivarens intressen och arbetstagarens rätt att skydda sin integritet vid förslag på införande av drogtester. Vidare så finns viktiga frågor om drogtesters tillförlitlighet (ackrediterade laboratorium) och individens rättssäkerhet med i resonemangen.

Drogtest är viktig del av arbetslivets preventiva insatser mot narkotika – med fler tester kan missbruk upptäckas i tid.

En legal utblick

I en legal utblick kan motståndaren till drogtester exempelvis peka på artikel 8 i Europakonventionen om mänskliga rättigheter, där det beskrivs att alla och envar har en långtgående rätt till respekt för sitt privatliv. Vidare kan någon hänvisa till Regeringsformens, 2 kap 6 § som syftar till att ge skydd mot påtvingade kroppsliga ingrepp (exempelvis blod, urin- och utandningsprov). En arbetsrättsjurist från arbetstagarområdet kanske framhåller lojalitetsvillkorets ömsesidighet, där arbetsgivare sällan eller aldrig kan tvinga en arbetstagare att underkasta sig ett drogtest utan att först förankra testerna med kollektivavtalsbärande parter. Enligt ovanstående argumentation skulle drogtester utgöra en kränkning.

Risken att en arbetstagare känner sig övervakad skulle kunna skada tilliten mellan arbetstagaren och arbetsgivaren

Det finns situationer där arbetstagare kan vara skyldig att genomgå en hälsoundersökning medelst drogtest om det är påkallat med hänsyn till tredje mans liv, hälsa eller säkerhet. Här finns vissa skillnader mellan offentlig och privata sektorn. Arbetsdomstolens (AD) praxis visar att såväl kollektivavtalet och anställningsavtalet har en avgörande betydelse i frågan. Detta i synnerhet när en vägran att testa sig leder till en uppsägning. Synar vi praxis från AD så väger i en intresseavvägning – arbetsgivarens skäl att drogtesta personalen som regel betydligt tyngre än arbetstagarens skydd för den personliga integriteten – särskilt i yrken där människors liv, hälsa och säkerhet hanteras.

När det gäller ”blåsningar”, det vill säga alkoholtester innan arbetspass har flera arbetsgivare infört det med mer eller mindre seriositet. Ibland sker det i grupp innan passbyten eller via särskilda terminaler.

Yrkesutövning fri från droger

Jag har oreserverat kommit att ansluta mig till hållningen att drogtester är fullt motiverade inom bland annat ambulanssjukvården. Jag tror att förståelsen för arbetsgivares drogtester generellt sett är större bland personal som arbetar i verksamheter där det innebär en fara för allmänheten om personal skulle skutta omkring påverkade av droger eller alkohol.

Såväl arbetsgivare och arbetstagares behov av en säker arbetsmiljö måste rimligen sättas främst

Medicinerad i tjänsten

En i sammanhanget angränsande fråga handlar om vilken medicinering som kan inverka negativt i vissa yrken. Ska en arbetsgivare äga rätten att få reda vilka mediciner den anställde använder? Då få arbetsgivare inom ambulanssjukvården genomför regelbundna hälsoundersökningar eller tester så måste ändå en diskussion kring läkemedelsanvändningen aktualiseras.

Slumpvisa drogtester är en omdiskuterad fråga. En del aktörer, såväl arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer framför ståndpunkten att drogtester endast ska få ske när det finns en uppenbar misstanke om drogpåverkan och när arbetstagaren samtycker till test. Denna hållning kan lätt leda till ett moment 22.

Den personliga integriteten väger för varje frihetligt sinnad individ tungt, men i en vågskål måste patientsäkerheten och arbetsmiljön väga tyngre. Intresseavvägning mellan arbetsgivarens rätt att drogtesta sina anställda och arbetstagarens rätt att skydda sin personliga integritet är inte längre en fråga som drivs från arbetsgivarhåll, då drogtesternas främsta förespråkare finns bland personal som vill ha ordning och reda.

 

Alkohol- och drogtester är likt hälsokontroller och fystester motiverade inom vissa yrken.

Alkohol- och drogtester är likt hälsokontroller och fystester motiverade inom vissa yrken.


 

Lämna en kommentar

Jag samtycker till att Samverkan 112 lagrar mina uppgifter enligt integritetspolicyn

*