Hur f-n tänker våra landstingspolitiker?


Bemanningsföretagen kom till Sverige i mitten av 90-talet. Det fanns mycket kritik mot dem redan från början men efter att deras branschorganisation – Bemanningsföretagen – bildades, tecknar de flesta verksamma bemanningsföretagen kollektivavtal med olika fackliga organisationer.Sven---Ledarebild
I dag är över 500 uthyrningsföretag anslutna till Bemanningsföretagen. En bransch- och arbetsgivarorganisation för företag med verksamhet inom uthyrning, omställning och rekrytering.
Bemanningsföretagen ingår i Almega och är medlem i Svenskt Näringsliv.
Medlemmar i Bemanningsföretagen är auktoriserade. Auktorisationen säkerställer att företagen i bemanningsbranschen är seriösa företag som uppfyller höga krav på affärsmässighet.
En mycket sund utgångspunkt!

Enorma kostnader för landsting / regioner
Sedan 2010 har inhyrd personal kostat Sveriges landsting och regioner sammanlagt 16 miljarder kronor.
Enkla studier visar tydligt att inhyrd personal är minst 2-3 gånger dyrare än egen landstingsanställd personal.
Tänk så mycket bättre löner och bättre arbetsmiljö det kunde ha blivit för de pengarna.
Sveriges kommuner och landsting (SKL) satte 2012 upp ett delmål med innebörden att kostnaderna för inhyrd personal skulle halveras på två år.
Ambitionen har blivit ett enda stort jättefiasko. För landsting och regioner har utvecklingen gått åt precis fel håll. I stället för att minska beroendet av inhyrd personal har det ökat till en ”missbruksnivå”.
Idag är inte yrket, på något sätt, ett kall för sjuksköterskor och läkare. Med hjälp av bemanningsföretag är det för många i stället en källa till de riktigt stora pengarna.
Inte det minsta konstigt att landstingens besparingsåtgärder står som spön i backen.
Hur f-n tänker våra landstingspolitiker egentligen?

Är det rättvist?
Hur schysst och rättvist känns det att jobba tillsammans med en ”hyr-kollega” som har flera gånger mer i lön för exakt samma jobb?
Som landstingsanställd måste du själv blanda in facket och alla tänkbara resurser för att förhandla om någon tusenlapp mer i månadslön. Låter det rättvist?
Våra landstingspolitiker, som styr och ställer runtom i landet, behöver göra betydligt mer för att bli bra och attraktiva arbetsgivare.
Politiker har gjort, avsiktligt eller oavsiktligt, ett antal delar av sjukvården – mer eller mindre till en marknad – trots att skattefinansierad välfärd inte alltid lämpar sig speciellt bra för den typen av verksamhet.

När får vi från någon svensk landstingspolitiker höra?
– Nu ska vårt landsting bli den bästa arbetsgivaren i landet …

Alla landstingsstyrelser i vårt avlånga land borde kanske i framtiden bestå av 40 procent förtroendevalda politiker och 60 procent styrelseproffs.

Sven Åsheden

Chefredaktör och ansvarig utgivare
sven@s112.se