Katastrofmedicinskt centrum i Linköping (KMC) fick 2003 uppdraget av Socialstyrelsen att ta fram en konceptutbildning för särskild sjukvårdsledning i ett skadeområde.
Utbildningen fick namnet PS- Prehospital Sjukvårdsledning. Konceptet utgår ifrån de lagar och föreskrifter som reglerar hälso- sjukvårdens arbete i stort och specifikt för katastrofmedicinsk beredskap (SOSFS 2013:22).
Ledningskonceptet bygger på att all ambulanspersonal kan komma först till en allvarlig händelse. Vid denna typ av händelse ska personalen kunna organisera och leda sjukvårdens arbete.
Hur många PS-instruktörer finns det?
– Vi har utbildat 236 instruktörer i 20 landsting/regioner av 21 möjliga och vi har en bra spridning ute i landet tack vare instruktörerna. Över 7 000 personer har utbildats i PS- prehospital sjukvårdsledning runtom i Sverige, berättar Henrik Lidberg, Nationell koordinator, Katastrofmedicinskt centrum i Linköping (KMC).
Tidningen Samverkan 112 har träffat två ambulansare som är verksamma i Region Skåne, närmare bestämt i Ängelholm.
Brinner för sina roller
Under hösten har ambulanssjuksköterskan Torbjörn Lindau och ambulanssjukvårdaren Conny Barnesjö varit övningsledare under fyra omfattande beredskapsövningar vid tunneln genom Hallandsås.
Övningarnas syfte har bland annat varit att öva prehospital sjukvårdsledning.
Har övningarna varit obligatoriska för samtlig ambulanspersonal?
– Nej, övningarna har varit helt frivilliga. Men ett 80-tal personer har valt att delta och ingen verka ångra sin medverkan. För att bemästra en allvarlig händelse krävs utbildning, övning och träning inom alla områden, säger övningsledare Conny Barnesjö.
Hur omfattande har övningarna varit?
– Under de fyra övningarna har vi sammanlagt hanterat cirka 300 tågpassagerare flera kilometer in i tunnlarn, och cirka en tredjedel av dessa har varit mer eller mindre skadade. Vi har haft hundratals mycket verklighetstrogna markörer, berättar Torbjörn Lindau som varit övningsledare på skadeplats inne i tunnlarna.
Nyttan och svårigheterna med övningarna?
– Ambulanssjukvården har fått en möjlighet att öva under riktigt verklighetsliknande förhållanden. Stort fokus har legat på ledning, beslutsfattning och samverkan. Svårigheter visar också på möjligheter. Och då tänker jag närmast på att kunna skapa bra förutsättningar för effektivitet, säkerhet och logistisk, säger Conny.
Samband genom Rakel – några problem?
– Ja, när två olika SOS centraler, i det här fallet Malmö och Halmstad är involverade i insatsen, hamnar till exempel statusrapporteringen i fel län. Detta problem får vi titta närmare på. I övrigt har Rakel fungerat bra, tycker Torbjörn.
Hur rekryterade ni tvåhundra markörer?
– Vi har fått bra hjälp av verksamhetsansvariga från Ungdomsbrandkåren i Laholm och Knäred. Stefan Agnesson och Fanny Stane har gjort ett strålande sminkningsarbete. Polisens volontärer, Akademi Båstad/usk-utbildningen och Sunnerbogymnasiet i Ljungby har varit bra markörkällor berättar Conny.
Några bra tips?
– Att kolla försäkringsfrågor för alla inblandade. Speciellt för markörer. Person- och egendomsskador, tycker Conny.
– Stötta (supervisor) övningsdeltagarna med att omsätta sina teoretiska kunskaper till praktiskt handlande, säger Torbjörn
– Väl inövade beteenden underlättar vid större och komplexa olyckor. Träna PS även vid mindre ”vardagsolyckor”, tycker Conny.
Önskemål på framtida övningar?
– En större mörkerövning avslutar Torbjörn Lindau och Conny Barnesjö.■
