Trafikinstruktör Signons budskap

Idag saknas en nationell regel som säger att en utryckningsförare måste ha en utvidgad körutbildning utöver B-körkort för att få framföra ett utryckningsfordon.Mikael-Signon

Mikael Signon har över 30 års erfarenhet av utryckningskörning från ambulanssjukvården i Gävleborg. Han var tidigare projektledare på Trafikverkets utbildningsenhet för utryckningsförare. Idag kursansvarig för den nationella trafikinstruktörsutbidningen som drivs av Akut och katastrofmedicinskt centrum (AKMC) i Umeå.
Parallellt med sitt instruktörsuppdrag arbetar Mikael Signon som ambulanssjuksköterska i Söderhamn.
– Ett hundratal utryckningsförare från ambulanssjukvården, räddningstjänsten och tullverket har gått utbildningen sedan starten 2006. Och räddningstjänsten visar ett allt större intresse för dessa viktiga frågor berättar Mikael Signon
I lärarlaget ingår förutom Mikael Signon, forskaren Pontus Albertsson och pedagog Per Edén. Utbildningsplanen, dess upplägg och nivå är mycket väl lämpat som modell för ett nationellt yrkeskompetensbevis för att få framföra ett utryckningsfordon.
– Utryckningskörning är ett komplicerat samspel mellan andra trafikanter och utryckningsfordonet. Förarens bedömningar, beteende och inställning är avgörande för körresultatet säger Mikael Signon.

Trafiksäkerhetstänkande
Forskaren Evans visade i en rapport Traffic Safety (2004) på en mycket viktig skillnad, nämligen på en uppdelning mellan förarprestation (eng. driver performance) och förarbeteende (eng. driver behaviour).
Förarprestation syftar på vad föraren maximalt kan göra, utifrån kunskap, färdighet, förmågor och sättet att tolka olika sinnesintryck. Detta är förarens absoluta och yttersta gräns.
Förarbeteende handlar däremot om vad en förare väljer att göra utifrån sina förutsättningar. Ett bra förarbeteende kan kompensera en sämre förarprestation genom att vid behov till exempel sänka hastigheten.
Däremot kan en förare med bra förar-
prestation lockas till att utmana gränserna och därmed utnyttja sin förmåga. Den positiva effekterna av en hög förarprestation kan då få en negativ verkan eftersom föraren väljer att öka svårighetsgraden, med högre hastigheter eller snävare omkörningar.
Att hantera ett utryckningsfordon i trafiken på ett säkert sätt handlar således inte enbart om den rena färdigheten att manövrera fordonet, utan även om psykologiska faktorer som motivationen att sänka eller höja risktagandet.

Utbildning av instruktörer
Trafiksäkerhetstänkande är A och O vid all bilkörning, och det vilar ett ännu större ansvar på en utryckningsförare som måste bryta mot trafikregler.
– Vår instruktörsutbildning handlar mycket om att ”omvända” och flytta fokus från den tidigare traditionella trafikutbildningen, där eleverna i stor utsträckning var ute på bana eller vinterväg och tränade färdighet, till att förmedla budskap om tidsvinsteorin och riskmedvetenhet berättar Mikael Signon och lillägger.
– Idag jobbar vi mycket med individen
och attitydfrågor, mjukvara och trafikpsykologi. För att klara sin vardag, med alla komplexa situationer, behöver utryckningsförare klara riktlinjer, nedskriva i en trafikpolicy. Tidsförlusten att sakta ner till gångfart när vi åker mott rött ljus är försumbar tidsmässigt
Risken för olyckor är särskilt stor vid trafikljus, vägkorsningar och vid omkörningar. Den mänskliga faktorn anses vara orsaken till 90–95 procent av alla olyckor enligt forskare på VTI.
– Ibland märker inte ens utryckningsföraren att hen medverkat till en ”svallvågs-olycka”. En olycka som sker efter det att utryckningsfordonet passerat. Trafikanter har distraherats av utryckningsfordonets framfart och på ett eller annat sätt stört trafikflödet.
– Gedigen utbildning och klara riktlinjer är nödvändigt för att minska tillbud eller skador säger Mikael Signon.
Utryckningsförare ska uppträda som föredömen i trafiken.
– Andra centrala delar i vår instruktörsutbildning är att låta deltagarna träna exempelvis riskmedvetenhet genom att riskinventera sina vanligaste utryckningsvägar eller i grupp diskutera frågor som berör förarbeteende berättar Mikael Signon.

Rollen som trafikinstruktör
Hur ser du på instruktörsrollen?
– I min roll måste man ha en seriös syn på sin yrkesutövning. Det är jag och mina instruktörskollegor som ska skapa normer och värderingar som sedan blir ramen för en säker utryckningskörning. Det är en aktiv handling, dygnet runt året runt, att påverka kollegor till rätt attityd och säker arbetsmiljö.

Är ”ärvda” beteende ett problem?
– Varje ”blåljusverksamhet” har vanligtvis en viss kultur som speglar personalens värderingar, uppfattningar och normer för sitt beteende. Uppträder vi till exempel korrekt mot övriga trafikanter? Kanske dags för en omvärdering på vissa håll i landet. Och då krävs det fler välutbildade instruktörer.

Varför är utryckningskörning så speciellt?
– Att framföra ett utryckningsfordon innebär stor friheter runt gällande trafikregler. Utryckningsförarens uppdraget handlar oftast om att rädda liv. Vilka regler som följs för att komma fram till adressen är i mångt och mycket förarens eget ansvar och bedömanden, detta ger föraren en mycket speciell roll i trafiken.

Var ska vi lägga fokus när det gäller utbildning för utryckningsförare?
– Både på introduktionsutbildning och på vidare- och repetitionsutbildning. En kontinuerlig förarutbildning för utryckningspersonal är viktig av flera skäl. Idag har många verksamheter längre körsträckor samtidigt som trafikmiljön blir allt mer komplex. Utryckningskörning är en stressfylld faktor som kräver kontinuerlig utbildning.
– Den teoretiska delen är minst lika viktig som den praktiska. Utbildning handlar om insikt av egen förmåga. Hos unga förare är tilltron till sin egen förmåga ibland lite väl hög. Utbildningens budskap får inte leda till en övertro på sin egen förmåga och färdighet.

Är medtrafikanter orsaken till tillbud och kollisioner?
– En bra utryckningsförare måste ha förståelse för sin situation och hur andra medtrafikanter kan bete sig. Det krävs en förmåga att ”läsa trafiken”, att förstå och förutspå vad som kommer eller kan komma att ske, och att inse medtrafikanternas opålitlighet och att det inte går att lita på alla medtrafikanter.
– Många gånger har utryckningsföraren för hög hastighet vilket gör att medtrafikanter inte ges en chans att uppmärksamma utryckningsfordonet som påkallar fri väg. Sänker vi farten kommer vi fram säkrare och snabbare utan incidenter.
– Utryckningsfordon som ligger för nära framförvarande, i syfte att komma fram fortare, stressar medtrafikanter.

Avslutningsvis, varför behöver vi en nationell utbildning?
– Vissa organisationer har satsat mer på produktion och ekonomi än trafiksäkerhet. Detta fenomen måste vi få bort. Med ett nationellt krav på utbildning för utryckningsförare kan vi säkerställa tillgången på bra utbildning för all utryckningspersonal.
– Den som ringer larmnumret 112 förväntar sig att resurserna kommer fram! ■

Text: Sven Åsheden  Foto: Privat

Lämna en kommentar

Jag samtycker till att Samverkan 112 lagrar mina uppgifter enligt integritetspolicyn

*