En svår och tuff arbetsmiljö med många tunga moment och riskfaktorer som kan påverka personalens hälsa negativt.
Studier visar att ambulanspersonal i hög utsträckning drabbas av fysiska besvär så som smärta i rygg och muskler. Övervikt är ett allmänt ökande problem bland befolkningen och detta medför att personal utsätts för fler fysiska belastningar.
Ambulanssjukvården i Värnamo bedriver ett mycket engagerat arbete när det gäller att uppmuntra och stödja arbetsmiljöfrågor.
Nyligen avslutades ett längre test av en helt ny och elektriskt assisterad bårsläde, som lyfter och sänker den populära Allfabåren.
Proaktiv inställning
Avdelningschef Helena Östblom har en mycket sund och proaktiv inställning till ambulanssjukvårdens arbetsmiljö.
Det vill säga att ta hjälp av all tänkbar utrustning som underlättar personalens dagliga arbete.
Helena Östblom har tillsammans med sin personals kunskap och erfarenhet en energi och entusiasm som känns både övertygande och svårslagen.
– Nya och bra hjälpmedel i våra ambulanser har lett till att båren används mindre och mindre som förstahandsval vid lyft. Detta är bra för personalens hälsa berättar Helena Östblom och fortsätter.
– Det tillsammans med högre medicinsk kompetens, och fler undersökningar och bedömningar av patienten på plats, gör att dagens ambulanspersonal låter fler patienter gå själva ut till ambulansen och den väntande båren. Tidigare bars kanske patienten oavsett åkomma.
Olika hjälpmedel
Bärstolen är ett hjälpmedel som ambulanspersonalen i Värnamo använder ofta.
– Ett utmärkt komplement till bår när patienter behöver bäras ner i smala trappor och liknande. Det handlar åter igen om att vara rädd om den egna kroppen och undvika tunga lyft i den mån det är möjligt säger Helena Östblom.
Om varken bår eller bärstol fungerar ute på hämtplatsen finns ett speciellt kit (remmar) i varje fordon, som gör att personalen kan släpa patienten endast liggande på akutmadrassen nerför exempelvis en smal och brant trappa.
– Vi som ambulanspersonal måste alltid vara anpassningsbara och flexibla utifrån de situationer som uppstår i det dagliga arbetet. Men det är inte alltid lätt att styra över de olika miljöer och situationer som man kan hamna i säger ambulanssjukvårdare och fordonsansvarige Bengt Pettersson.
Stress skapar också utrymme för felbedömningar och misstag och blir kanske mest uppenbart vid i- och urlastningsmomentet. Ett moment som sliter på kroppen, och som inte går att undvika, som det gör med ett flertal andra lyft.
– Vi har väl alla någon gång varit med om incidenter då båren med patient tippat vid ilastning. Och ibland har det varit nära att patienten åkt i backen, när de som lyfter ihop inte är riktigt samspelta säger Bengt Pettersson.
Kommunikation mellan kollegorna är en viktig bit vid hanteringen av bår med en patient på. Det är också viktigt att vara samspelta och lyhörda för varandra. Det finns situationer där den ena kan tappa greppet, halka till eller känner att ett nytt grepp är nödvändigt.
El-assisterade bårslädar
Först ut att revolutionera ambulanspersonalens vardag med eldriven (Ergonomy) ilastning var finska Pensi Rescue Oy. Tack vare deras eldrivna ilastning kan ambulansbesättningar undvika tunga lyft och behöver nästan inte alls använda fysisk styrka.
Men Pensis eldrivna släde kan inte användas tillsammans med, den i Sverige populära, ALLFA båren.
– Ambulanspersonals ändrade inställning till i- och urlastningsmomentet, som sliter på personalens kropp, fick oss att påbörja produktutveckling av en egen elmanövrerad ergonomisk bårsläde speciellt anpassad för ALLFA båren berättar Pierre Kördel, försäljningschef Ferno Norden.
Helena Östblom och hennes personal har under en längre tid, med spänning följt utvecklingsarbetet av den nya bårsläden, som höjer och sänker patient och bår med ett knapptryck. Det blev naturligt att prototypen hamnade i just Värnamo för ett första skarpt test.
– Med den här typen av medverkan får vi slutanvändarens kunskap och kompetens. Eventuella problemområden identifieras samtidigt som förståelsen för kundernas behov ökar från vår sida säger Pierre Kördel.
Text och Foto: Sven Åsheden