Kursdeltagarna kom från Ambulanssjukvård, Räddningstjänst och Tull. Från Malmö i söder till Jokkmokk i norr.
AKMC har tagit över stafettpinnen från Trafikverkets utbildningscentral och driver nu det nationella kompetensspåret i egen regi.
Med stort fokus på vetenskapliga studier från bland annat VTI, i kombination med egna gedigna kunskaper, har resulterat i en helt ny och insiktsinriktad körutbildning för blåljusens trafikinstruktörer.
”Omvända” och flytta fokus
– Detta är vårt sätt att driva frågan om nationell licens för utryckningsförare i väntan på att myndigheterna ska ta ett initiativ i frågan likt Norges Code 160 säger Pontus Albertsson, Med. Dr. och projektledare.
AKMC:s nya instruktörsutbildning handlar mycket om att ”omvända” och flytta fokus från den tidigare traditionella trafikutbildningen, där eleverna i stor utsträckning var ute på bana eller vinterväg och tränade färdighet, till att förmedla budskap om tidsvinsteorin och riskmedvetenhet. Andra centrala delar i utbildningen är att låta eleverna träna exempelvis riskmedvetenhet genom att riskinventera sina vanligaste utryckningsvägar eller i grupp diskutera frågor som berör förarbeteende.
– Jag vill kalla hela vår utbildning för ett systemskifte och en ny syn på hur säker utryckningskörning ska genomföras. Vi lägger större fokus på analys och reflektion av det egna körbeteendet och mindre fokus på manövrering och hantering av kritiska situationer (färdighetsträning) med broms och undanmanövrar i höga hastigheter berättar Pontus Albertsson.
Konsekvensanalys
Det måste alltid finnas ett syfte och mål om insikt och konsekvens för en utryckningsförares handlande bakom ratten. Konsekvenser med alltför höga hastigheter? Risktagande och tidsvinst för uppdraget!
– Kunskapen om vad som är en säker utryckningsförare är omfattande och forskningen visar att det är en komplicerad process säger Mikael Signon, trafikinstruktör från ambulanssjukvården i Söderhamn.
En annan nyhet vid en jämförelse med tidigare instruktörsutbildningar, som genomfördes i Trafikverket regi, är att kursdeltagarna, efter avslutad utbildning, får med sig färdigt utbildningsmaterial på USB minne.
Även kursmaterial från Trafikverkets tidigare utbildningar ingår. Elever som kommer från andra verksamheter kan mycket väl använda AKMC:s material och komplettera med sina egna verksamhetsrelaterade delar.
Tidigare var trafikinstruktörerna tvungna att göra eget utbildningsmaterial vilket tog väldigt mycket tid i anspråk. Nu kan utbildningen på hemmaplan starta direkt.
– Verona Nordkvist från Fagersta mailade nyligen och berättade att hon och instruktörskollegan Tiina Schagerholm, verksam i Västerås, kommit igång med utbildning på sina hemmastationer, redan under april, i den del som kallas steg 1, berättar Pontus Albertsson.
– Mikael Signon berättar att stor vikt läggs på pedagogik och retorik, med andra ord, hur får vi ut budskapen till våra kollegor. Mycket lärorikt och en ny insikt för kursdeltagarna. Ett annat övergripande mål, och tillika utmaning, har varit att ge trafikinstruktörerna en seriös syn på sin yrkesutövning. I mycket stor utsträckning är det vi själva som skapar normer och värderingar och därmed ramarna för en säker utryckningskörning.
Viktigt med ledningens stöd
Utan ledningens stöd och kunskap är det svårt för en nyutbildad trafikinstruktören att verka i sin egen hemmamiljö.
– Vi råder alla trafikinstruktörer att snarast, och på hemmaplan, skapa en tydlig arbetsbeskrivning för sin roll som instruktör. Detta är det första stora steget mot säker utryckningskörning och något som alla vinner på berättar Mikael Signon.
– Mikael Signon berättar vidare. Att förankra en nollvision inom landets blåljusorganisationer kräver tålamod, och som utbildare och verksam inom ambulanssjukvården kan jag se en positiv attitydförändring och ett ändrat beteende ute i trafiken när arbetsmiljön ställs i fokus.
Men mycket återstår innan vi har en säker arbetsmiljö. På många håll saknas en utbildningsplan och den viktiga trafikpolicyn. Enligt arbetsmiljölagen har arbetsgivaren huvudansvaret för att göra riskanalyser runt vår dagliga arbetsmiljö.
– Ulf Rydh, olycksutredare på Trafikverket och föreläsare. Jag ser vissa brister hos räddningstjänsten i trafiksäkerhetsdelen.
Hade man kunnat förhindra räddningstjänstens tragiska dödsolyckor i Smedjebacken och i Mellerud med en annan kunskap om utryckningskörning?
Ulf Rydh tycker att bältesanvändningen kan bli betydligt bättre vid utryckningskörning. Han pekar också på andra problem som viktfördelning på fordonet för att undvika ”rollover”, airbags och aktiva säkerhetssystem som ESP.
Räddningstjänsten övar idag många olika moment, men sällan hur man kommer säkert fram till en olycksplats eller brand.
Därför ligger räddningstjänsten, på många håll i landet, efter rent utbildningsmässigt när det gäller säker utryckning.
Men det finns självklart flera goda exempel att lyfta fram, där räddningstjänsten insett vikten av god arbetsmiljö. Räddningstjänsterna i Örebro, Örnsköldsvik och Gävle är några sådana exempel.
Vi är inte yrkesförare
Utryckningspersonal i Sverige är inte klassade som yrkesförare trots att stora delar av arbetet består av just bilkörning.
Kontinuerlig förarutbildning, för all utryckningspersonal är viktig ur många aspekter, eftersom trafikmiljön förändras och blir allt mer komplex.
– En utryckningsförare vistas i en stressfylld arbetsmiljö med mängder av olika intryck. Fri väg påkallas och normala trafikregler behöver kanske åsidosättas. Ett förhållande som ofta skapar förvirring hos övriga medtrafikanter. Utryckningsfordonets beteende kan bli svårtolkat för andra laglydiga trafikanter. Plötsliga och oväntade manövrar blir resultatet. Ett bra sätt att underlätta svårigheterna för båda parter är att utryckningsfordonet sänker farten säger Mikael Signon.
– Vi jobbar mycket med människan och attitydfrågor, mjukvara och trafikpsykologi. Utryckningskörning styrs ibland mer av förarens och verksamhetens värderingar än av de lagar och regler som gäller. Därför är det viktigt att vi pratar säkerhetskultur och skapar en bra arbetsmiljö tillägger Mikael Signon.
– Mikael fortsätter. Hur når vi ut med vårt budskap till våra kollegor som har en övertro på sin egen förmåga att framföra ett utryckningsfordon? Detta är en stor utmaning! Att jobba med dessa utbildningsfrågor är en mäktig och viktig uppgift. Det är av största viktigt att trafikinstruktörer, verksamheter och kollegor strävar åt samma håll!
Ledarskap är en process som aldrig blir helt förstådd eller fullbordad. ”Utryckningsutbildningen är ett bra exempel ” avslutar Mikael Signon.
Omdömen från kursutvärdering
Mer än hälften tyckte att utbildningen var utmärkt och övriga att den var bra.
Lärarnas betyg. Majoritet tyckte att lärarna var utmärkta medan övriga tyckte att de var bra.
Några citat från utvärderingarna:
”Har gett mig insikt och nya verktyg”
”Bästa och roligaste kursen jag varit på. – Så nyttigt och lärorikt”
”Har fått många aha-upplevelser”
”Helt fantastiska lärare med mycket humor”
”Bäst: Alla nya människor, allt man lärt sig och att man fått mycket material med sig hem”
”Bäst: Att den var så bred. Man har fått med sig i sin ryggsäck”
”Är supernöjd! Över förväntan!”
”Bra tänk! Aningen skeptisk i början men positivt överraskad i slutet!”
Text: Sven Åsheden Foto: Privat
