Kunskap om skador orsakade av hjärt-lungräddning möjliggör förbättrad vård

Före 1960 var överlevnaden efter ett plötsligt hjärtstopp nära noll. Därefter spreds kunskapen om att utföra hjärt-lungräddning genom att placera händerna på bröstkorgen och ge kompressioner vilket har lett till att vi idag kan rädda livet på mellan 8-10 procent av dem som får ett plötsligt hjärtstopp.

Redan 1961 blev det känt att bröstkompressionerna kan leda till en mängd skador, exempelvis revbensbrott. De flesta har ingen betydelse för patienten eller för patientvården men ett fåtal potentiella skador kan förlänga eller komplicera vårdtiden. I mycket sällsynta fall kan man få så svåra skador att hjärt-lungräddningen är utsiktslös. Det är därför viktigt att vara medveten om vilka skador som kan uppkomma under hjärt-lungräddning för att optimera vården för dessa patienter.

I sin avhandling har David Smekal undersökt i vilken omfattning skador kan uppkomma. Han visar att mindre allvarliga skador som revbensbrott är vanligt förekommande vid hjärt-lungräddning. Mekanisk behandling med LUCAS ledde till sådan skada hos 14 procent fler patienter än vid manuell behandling. När det gäller antal frakturer, bröstbensbrott eller andra inre skador syntes ingen skillnad mellan behandling med mekaniska eller manuella bröstkompressioner. Inte heller fanns någon koppling mellan revbensfrakturer och inre svårare skador.

–   Det är viktigt att säga att vi inte fann några livshotande skador orsakade av hjärt-lungräddning och det är ännu viktigare att poängtera att ingen ska avstå från att utföra hjärt-och-lungräddning med bröstkompressioner, oavsett om LUCAS eller manuella bröstkompressioner används, på grund av rädsla att åsamka skada, säger David Smekal.

–   Redan är ett av de vanligaste skälen till att man inte komprimerar tillräckligt djupt rädslan för att åsamka skada och vi vill inte späda på den rädslan utan snarare poängtera att det viktiga är att försöka placera händerna noggrant och sedan komprimera enligt rådande riktlinjer. Det handlar om att försöka rädda liv.

Studien omfattar 222 patienter som fått hjärtstopp utanför sjukhus och avlidit trots hjärt-lungräddning med antingen manuella bröstkompressioner eller LUCAS.

Läs om en tidigare studie från Uppsala universitet om hjärt-lungräddning.

Avhandlingen läggs fram vid Uppsala universitet den 27 september.

För mer information, kontakta: David Smekal, tel: 073-091 66 66 eller  david [dot] smekal [at] surgsci [dot] uu [dot] se

Uppsala universitet – kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

Lämna en kommentar

Jag samtycker till att Samverkan 112 lagrar mina uppgifter enligt integritetspolicyn

*