Det säger bilbärgaren Kjell Gustavsson i Stenungsund som nu står i frontlinjen för bilbärgarnas kamp att få säkrare arbetsvillkor på vägarna. Förra våren åtalades han för sina blåljusförsedda bärgningsfordon som saknar status som utryckningsfordon (se Samverkan 112 nr 6/2012).
Men Kjell blev ändå friad, eftersom han saknar siren på bilarna och de därmed, enligt tingsrätt och hovrätt, inte har ”larmanordning” i lagens mening.
Juridik, respektive verklighet. Men paragraferna kring blåljus i all ära – för Kjell är de juridiska aspekterna i sammanhanget mest bara mumbo-jumbo. För honom handlar det om hans säkerhet när han arbetar med bärgningsuppdrag på vägar där trafiken är tät och farterna höga.
– Ungefär 40 procent av mina bärgningsuppdrag äger rum på E6:an och jag lovar att det inte är så många som vill arbeta där efter samma förutsättningar som vi bilbärgare gör, säger han.
Kjell monterade blåljus på två av sina bärgningsbilar hösten 2011. Sedan dess uppger han att han använt dem stillastående vid max tio tillfällen.
– Skälet att jag vill ha blåljus är att ett blinkande blått ljus dämpar trafikrytmen oerhört mycket bättre än blinkande gult, säger han och berättar hur det illustreras mycket tydligt så fort polis, ambulans eller räddningstjänst kommer till en olycksplats och deras blåljus påverkar trafiken.
– Om jag står vid en bärgning och bara har gult ljus dämpas trafikrytmen på E6 motorväg kanske 10-15 km i timmen lägre hastighet. Alltså till ungefär 100 km i timmen. Men om jag får polisassistans och polisens blåljus når trafikanternas ögon går trafikens hastighet ner till kanske 40 kilometer i timmen.
– Skillnaden är enorm och det upplever man väldigt tydligt när man står på vägen!
– Varför ska inte jag ha samma rätt till skydd för min egen säkerhet, som polis, ambulans eller räddningstjänst har, när de arbetar på väg, undrar han.
Blev polisanmäld. Kjell har kämpat sedan 80-talet för att få bättre arbetsvillkor för bilbärgarna och blåljus skulle vara ett bra fungerande alternativ, anser han. Men bland blåljuskollegerna hos polisen är inställningen skiftande.
– Det var en polis som anmälde mig så jag blev åtalad. Andra polismän frågar mig ibland varför jag inte sätter på mitt blåljus vid besvärliga bärgningar. Då gör jag det, naturligtvis.
Annars är han restriktiv med att använda sitt blåljus. Han anser att han enbart ska göra det i besvärliga lägen.
Stödet från yrkeskollegerna i bärgningsbranschen är starkt. En bärgare i Gävle har följt hans exempel och satt blåljus även på sina fordon för att öka sin säkerhet vid arbete på exempelvis E4:an förbi Gävle. Men det är få andra bärgare som agerar lika målmedvetet.
”Enkelt att få bra system!” Kjell har helt klart för sig hur han skulle vilja att det skulle vara. Lyssna här:
– Jag vill ha en legal uppgörelse, alltså att regelverket ändras, så att bilbärgare kan få använda blåljus. Men jag vill också att all användning av blåljuset alltid ska sanktioneras av ansvariga på LKC eller på larmcentral. Då skulle vi från bärgningsbilarna kunna begära att få använda blåljus vid besvärliga situationer och få det godkänt från fall till fall.
– Det vore ett enkelt sätt att få det att fungera, utan att någon kan tycka att blåljus på fler fordonstyper skulle riskera att utarma respekten för blåljuset.
Den risken anser han för övrigt vara ganska liten.
– Alla som får en chans att jämföra gult blinkande, respektive blått blinkande ljus påverkan på trafikrytmen förstår vad jag pratar om. Blått blinkande har stor respekt, medan gult blinkande är något som trafiken inte lägger särskilt stor vikt vid. Jag tror inte respekten för det blå ljuset är så lätt att urvattna. Bärgningsbilarnas andel av all blåljusanvändning skulle trots allt vara vid förhållandevis liten, om man införde regler enligt mitt förslag, säger han.
Text: Mats Thorner Foto: John Thorner
