Smutsjägarna i Säffle

Undersökningen gjordes som en D-uppsats vid Högskolan i Karlstad av de två ambulanssjuksköterskorna Lena Emanuelsson och Lena Karlsson vid ambulanssjukvården i Säffle. Lena Karlsson berättar:
– Vi ville veta hur de basala hygienrutinerna fungerar inom ambulanssjukvården. Få eller inga sådana studier genomförts tidigare, samtidigt som det inom den vanliga sjukvården görs mycket fler kartläggningar av det slaget.
Hon syftar bland annat på SKL:s årliga undersökningar av hygienrutiner inom sjukvården. När de genomförs finns inte ambulanssjukvården med och därför är det dåligt känt hur hygienrutinerna fungerar när ambulanspersonal tar hand om sina patienter.
Studien i Värmland utfördes på samma sätt och med samma frågeställningar som SKL använder vid sina undersökningar och resultaten kan därmed jämföras med övriga sjukvården.

68 ambulanser
– Under en dag i november 2010 genomfördes den i 68 ambulanser. All personal var informerad om att studien skulle genomföras, men inte när eller vilken personal som skulle bli föremål för kartläggningen.
Praktiskt skedde den på så sätt att en av de två i Värmlands 25 ambulanser studerade sin kollega vid 68 vårdtillfällen och registrerade hur kollegan följde hygienrutinerna på sju punkter.
Resultatet är delvis nedslående:
– Vår slutsats är å ena sidan att ambulanspersonalen sköter vissa hygienrutiner bra, men å andra sidan att personalen sällan lever upp till alla hygienkrav vid samma vårdtillfälle. Vid endast 2 av 68 vårdtillfällen följdes hygienrutinerna på alla punkter, berättar Lena Karlsson.

Ändrade rutiner
Men effekten av studien har blivit positiv.
– Vi har fått positiv feedback på vår studie. Nu revideras de värmländska behandlingsrutinerna för att ta vara på erfarenheterna från studien. Vi har också blivit inbjudna till ambulansvidareutbildningen på Karlstads universitet för att berätta om slutsatserna.
– En annan effekt är att vi själva och många andra har börjat reflektera över hur vi arbetar och varför vi gör vissa saker, men inte andra. Man kan säga att vi har satt ”bollen i rullning” till ett förändrat arbetssätt inom ambulanssjukvården, säger hon och nämner bland annat användning av engångsförkläde.
– Tidigare använde vi det sällan, men nu strävar vi efter att använda det vid varje patientkontakt. När man börjar reflektera över hygienrutinerna, så inser man att det egentligen inte finns några vettiga skäl att arbeta  annorlunda inom ambulanssjukvården än hur man gör inom den övriga sjukvården, menar hon.

För vår skull eller patienternas?
Just engångsförkläden har i studien fått ett märkligt resultat. Resultaten visar 91-procentig följsamhet för användning av förklädena. Men – kan den siffran verkligen stämma? Är ambulanssjukvården så duktiga på att använda förkläden?
– Ett svarsalternativ på just den frågan var ”ej relevant” och det är nog detta som avspeglas i en så bra siffra, förklarar Lena Karlsson.
I själva verket tror de att användningsfrekvensen är betydligt lägre.
– En annan intressant fråga är om vi skyddar hygienen för vår egen skull, eller för patienternas skull. Resultaten gällande spritning före, respektive efter patientkontakt ger anledning att fundera över det, tycker Lena Karlsson och Lena Emanuelsson.
Ytterligare en reflektion gäller arbetskläder. Kravet på kortärmad arbetsdräkt har låg följsamhet i studien, vilket kanske inte är så konstigt, eftersom ambulanssjukvården ofta arbetar utomhus. Då behövs t.ex. jacka, men vid vård av patient i ambulans skall kortärmad arbetsdräkt användas.
– Ännu en fråga att fundera över är den populära användningen av fleecetröjor. Är det verkligen bra ur hygiensynpunkt? frågar vi oss, säger Lena Karlsson.

Varför skillnader?
En summerande fundering som de nu har är varför ambulanssjukvårdens hygienrutiner verkar skilja sig så mycket från sjukvården i övrigt.
De tycker det skulle vara intressant att veta om skillnaderna beror på attityd, eller om de beror på att gamla förhållningssätt lever kvar, eller om de helt enkelt beror på att ambulanssjukvården – som utvecklats så mycket på kort tid – har missat att också utveckla basala hygienrutiner.
Kanske kommer ytterligare studier att ge svaret på frågorna.

Text: Mats Thorner     Foto: Sofia Emanuelsson

Bildtext: Lena Emanuelsson och Lena Karlsson jobbar för bättre hygien i ambulanserna.

Lämna en kommentar

Jag samtycker till att Samverkan 112 lagrar mina uppgifter enligt integritetspolicyn

*