– Variationen i målsättningen och de olika sätten att mäta visar att det måste till en nationell lägstanivå för ambulanssjukvården så att människor kan garanteras den hjälp och trygghet de har rätt till – oavsett var i landet man bor, säger Inger Ros, förbundsordförande Riksförbundet HjärtLung.
På uppdrag av Riksförbundet HjärtLung har Demoskop intervjuat 120 ambulanschefer som totalt representerar 381 stationer i Sverige. Ambulansrapporten 2014 visar att när ett larm får den högsta prioritetsgraden, ett så kallat prio 1-larm, varierar målen att nå patienten inom 20 minuter från 65 procent till 95 procent av befolkningen.
4 av 10 har målet att nå 85 – 95 procent av befolkningen inom 20 minuter. I Götaland och Storstadslänen har 6 av 10 samma mål.
63 procent av landets samtliga ambulansstationer anser att man lever upp till sitt mål, nära fyra av tio säger att man inte gör det, vilket är en liten förbättring från föregående år. I Norrland uppger en av tre att de inte har eller inte vet om man har ett uppsatt mål.
Ambulanscheferna uppger att det framförallt är avstånden i kombination med begränsade resurser i förhållande till ökat antal transporter som innebär stora hinder för att nå hela vägen fram till sina mål.
Undersökningen visar på ett nytt sätt att mäta målen – kvittenstid. Kvittenstid innebär att man mäter om ambulansen lämnat stationen inom 90 sekunder istället för att ta tid på hur snabbt ambulansen kommer fram till patienten.
I de två tidigare undersökningar Demoskop genomfört för Riksförbundet HjärtLungs räkning, var det ingen som mätte måluppfyllelse i kvittenstid. I år är det en av tio stationschefer som anger kvittenstid som mål för prio 1-larm. I storstadslänen är siffran mer än den dubbla, fler än två av tio anger kvittenstid som mål.
– Att mäta kvittenstid bidrar till förbättrad statistik men ger inte underlag till bättre ambulansvård. Kvittenstid tar heller inte in de geografiska utmaningarna i beräkningen. För en person i akut behov av den hjälp och vård en ambulans kan ge spelar det ingen roll att ambulansen lämnat stationen inom 90 sekunder om den ändå inte hinner fram i tid, säger Inger Ros.
Idag ligger ansvaret för ambulanssjukvården hos varje enskilt landsting. Det finns föreskrifter från Socialstyrelsen som till viss del reglerar hur landstingen bör organisera ambulanssjukvården. De är dock allmänt skrivna och målen för respektive ambulansorganisation formuleras av varje verksamhetschef, utifrån ekonomiska och politiska förutsättningar i respektive region.
– Vi anser att nationella riktlinjer för ambulanssjukvården kan bidra till en mer likvärdig vård, att allmänhetens förtroende för ambulanssjukvården ökar och att fler personer får vård i tid. Vi har en kompetent ambulanspersonal där nio av tio genomgår regelbundna kunskapsprov minst en gång om året. Det är dags att de får bra förutsättningar för att kunna genomföra sitt uppdrag, säger Inger Ros.
Ambulansrapporten. Demoskop har intervjuat ambulansstationschefer som totalt representerar 381 stationer i Sverige. Svarsfrekvensen var 82 procent.
Rapporten med regional statistik kan läsas och laddas ner från vår hemsida: www.hjart-lung.se
I Sveriges Kommuner och Landstings rapport Öppna jämförelser – Trygghet och säkerhet 2013 visas också stora skillnader i väntetid på ambulans beroende på var i landet man bor. För lokal och regional statistik, se: www.hjartemanaden.se fliken Responstid ambulans.
För kommentarer, var god kontakta: Inger Ros, ordförande, Riksförbundet HjärtLung, 073- 91 45 124
Magnus Östnäs, pressansvarig Riksförbundet HjärtLung, 073- 633 62 03
För mer information om Ambulansrapporten 2014, var god kontakta: Peter Edfelt, handläggare, telefon 08-121 32 710
www.hjart-lung.se www.hjartemanaden.se
Om Riksförbundet HjärtLung. Riksförbundet HjärtLung, med cirka 40 000 medlemmar i 156 lokalföreningar, arbetar för att hjärt- och lungsjuka personer och deras anhöriga ska kunna leva ett så bra liv som möjligt. Vi erbjuder ett flertal aktiviteter för ett rikare och hälsosammare liv. Vi informerar, utbildar och engagerar oss i hälso- och sjukvårdsfrågor såsom rätten till kvalificerad vård och rehabilitering oberoende av bostadsort, kön och ålder. www.hjart-lung.se
Text: Riksförbundet HjärtLung
