SweTraus nya årsrapport för 2024 visar tydligt att det svenska traumaregistret fortsätter att utvecklas i rätt riktning. Under året registrerades över 12 000 traumafall, vilket är det högsta antalet sedan registret startades 2011. Rapporten pekar också på förbättrad datakvalitet, ökad täckningsgrad och starkare samarbete mellan sjukhus över hela landet.

Bland årets höjdpunkter finns SweTraus uppgradering till certifieringsnivå 2 – ett kvitto på ökad kvalitet och att utvecklingskriterierna uppfylls. 94 procent av de 49 traumamottagande akutsjukhusen registrerade aktivt i registret, och den nationella täckningsgraden nådde 83 procent.

Statistiken visar också att fallolyckor nu är den vanligaste skademekanismen, före trafikolyckor. Trubbigt våld är fortsatt dominerande, och även om andelen penetrerande våld minskat något under året, är det fortfarande mer förekommande bland män än kvinnor.

Rapporten lyfter även vikten av uppföljning och rehabilitering efter trauma, där nya variabler och kvalitetsindikatorer diskuteras för att ytterligare förbättra vårdens resultat. SweTrau spelar en avgörande roll för forskning, nationella förbättringsarbeten och kvalitetssäkring av traumavården i Sverige.

Justitieminister Gunnar Strömmer har tagit emot betänkandet Polisiär beredskap i fred, kris och krig. Utredningen lämnar förslag som syftar till att stärka polisens beredskap i fredstid, vid höjd beredskap och ytterst i krig.

– Idag får försvaret, när det gäller insatser som kan innebära våld eller tvång mot enskilda, bara stötta polisen vid terroristbrott. Det svarar inte alls mot vår tids behov av samspel mellan olika aktörer för att möta ett brett hot mot vår inre säkerhet. Med de här förslagen anpassas äntligen samspelet mellan polisen och försvaret till vår tids säkerhetshot. Nu ska förslagen remitteras, och jag förutsätter att många åsikter kommer att höras. Sedan ska regeringen välja väg framåt, säger justitieminister Gunnar Strömmer.

Den 10 maj presenterades det nya initiativet för civila insatser vid olycka och bränder. Södermanland tar nu plats som ett av pilotlänen i den nationella satsningen. Arbetet med Civila insatspersoner (CIP), som görs av Brandskyddsföreningen, Västra Sörmland räddningstjänst och LF Sörmland, är ett viktigt steg för att ge frivilliga i hela landet utbildning och utrustning. På så sätt kan fler snabbt vara på plats vid olyckor eller katastrofer och hjälpa till innan räddningstjänsten anländer. Först ut att införa initiativet är Katrineholm.

Bortblåsta badleksaker, upphittade kajaker och andra flytetyg. Varje år får Sjöräddningssällskapet in flera larm om drivande föremål och varje gång uppstår samma fråga: Har någon hamnat i vattnet?

Kustbevakningen och Sjöpolisen Väst avslutade nyligen säsong 2024/25 års uppdrag för Frontex. Under vinterhalvåret har de svenska besättningarna deltagit i 58 sjöräddningsinsatser och undsatt 1607 migranter utanför ön Lampedusas kust i Medelhavet.

För andra året i rad delar Svenska Livräddningssällskapet ut märket Livräddaren Guld. Det kan inte tas genom simprov, utan tilldelas utvalda personer som har räddat liv eller på ett avgörande sätt bidragit till att förhindra drunkning. Nomineringen är nu öppen, och organisationen hoppas på ett fortsatt stort engagemang från hela landet.

De senaste fyra åren har 68 personer omkommit på obemannade friluftsbad i samband med bad, under 2024 omkom 19 personer. Nu lanserar Svenska Livräddningssällskapet en ny guide för ökad strandsäkerhet, baserad på internationella riktlinjer.

Hur påverkas Kustbevakningen av det förändrade säkerhetsläget i Sverige, nya risk- och hotbilder i den maritima miljön samt inträdet i Nato? Dessa frågor stod i fokus när generaldirektör Lena Lindgren Schelin höll ett föredrag för medlemmarna i Föreningen för Göteborgs Försvar i slutet av april.

– Det är ett mycket relevant och viktigt tema som Föreningen för Göteborgs försvar lyfter. De senaste årens negativa utveckling i vår omvärld är alltmer aktuellt och påverkar Kustbevakningens uppdrag i hög grad. Kustbevakningens roll i totalförsvaret visar tydligt att vi bidrar till att stärka Sverige i det nya säkerhetsläget som råder, säger generaldirektör Lena Lindgren Schelin.

Den 12 februari 2024 inträffade den förödande branden på Liseberg Oceana som resulterade i en dödsolycka och omfattande förstörelse.

Välkommen till ett webbinarium om utredningsrapporten om branden på Oceana.

Under webbinariet kommer Håkan Josefsson, Haveriutredare luftfart och militära händelser, på Statens haverikommission föredra utredningsrapporten samt de resultat de kom fram till. Han kommer bland annat ta upp att riskerna med arbetsmomenten inte var kända samt att det systematiska arbetsmiljöarbetet borde varit bättre.

Sjöräddarna vid RS Visingsö har utsetts till Årets sjöräddare efter en dramatisk insats på Vättern. Under svåra förhållanden räddade de två personer som klamrade sig fast vid ett kapsejsat skrov i de höga och spetsiga vågorna.

Utmärkelsen tilldelas Björnar Hugdal Kalberg, Christian Lintrup, Erik Zander, Ingemar Zander, Johan Wetterlind, Lisa Bodal och Pontus Dahren. En särskild hedersutnämning går även till en fridykare från räddningstjänsten som deltog i räddningen.

Händelsen inträffade en blåsig augustikväll då sjöräddarna ryckte ut med två räddningsbåtar. Med skicklighet och beslutsamhet lyckades de ta sig fram genom den hårda sjön och få upp de nedkylda personerna i säkerhet. Tack vare deras insats fick de nödställda en ny chans i livet.

Utmärkelsen Årets sjöräddare delas ut av Sjöräddningssällskapet för att hylla de frivilliga sjöräddare som, utan statliga bidrag, står redo dygnet runt för att rädda liv till sjöss.