Här kommer en årskrönika för 2017. Ännu ett år lider mot sitt slut. Några händelser som präglat året har handlat om beredskap, dels i samband med det fega attentatet vid Drottninggatan i Stockholm den 7 april och vid ett antal större olyckor, dels trenden att inom ambulanssjukvårdens och alarmeringens högborgar svänga sig med termen dynamisk dirigering – å där måste vi även göra halt för några minuter. Dynamisk dirigering är ett av många uttryck som används inom landstings- och regionvärlden för att beskriva en modell för hur en verksamhet kan organisera sin verksamhet. Det kan vara en klar fördel om man i samband med diverse återkommande modetermer (exempelvis dynamisk dirigering) har en grundkurs i semantik och pragmatik i bagaget. Semantik och pragmatik är två av flera grenar inom språkvetenskapen. Den som intresserar sig för korsord, ordklasser, böjningskategorier och satsdelar reagerar inte sällan på hur begrepp används ganska valhänt inom ambulanssjukvården.
Nåväl, jag konstaterar att ord som dynamisk dirigering likt det uttjatade ordet utmaning går att fylla med i stort sett vilket innehåll som helst och ibland även med floskler som vid en närmare granskning inte betyder någonting alls. Ofta kan man spåra reella problem bakom ord som utmaningar. Bakom landsting- och regionbevingade begrepp som dynamisk dirigering döljer sig först och främst kostnadsreduceringar, som f.ö. härstammar från ordet besparingar.
Stockholms läns landsting (SLL) släppte den 13 september en utvärdering efter attentatet på Drottninggatan. Den centrala slutsatsen från utvärderingen landade i att SLL behöver utveckla ett proaktivt arbete, genom att bland annat att ta fram strategier och planer för övningar för samtliga verksamheter som ingår i landstingets krisberedskap. Den slutsatsen kan nog inte förvåna en endaste kotte. Utredningen belyser utomordentligt väl behovet av övningar och upprustning av ambulanssjukvården.
2017 var året då taktisk ambulanssjukvård inte längre var tabubelagt. Frågorna om den oschyssta konkurrensen tog ny fart då landstingsbolag och kommunförbund alltjämt leker företagare med skattemedel som riskvilligt kapital. Jag skrev en rad artiklar om Public Outlaw som uppmärksammade hur en hel bransch blivit i stort sett utraderad på grund av skattedoping. När man beskådar hur landsting och regioner startar bolag och satsar pengar i flygbolag står man snart inför en omöjlig räkneoperation, då flera regioner och landsting står inför stora besparingar.
Sverige behöver inte landstingsbolag som snor tjänster framför ögonen på fria entreprenörer och som utlovar löner som de inte har täckning att betala. Antingen bedriver man bolagsverksamhet med de risker som följer med ett företagande (eget kapital) eller så låter man bli. Landstingsbolag och kommunförbund borde tänka till, för även om dessa konstlade pseudo bolag enligt lag får härja runt, så innebär det ingalunda att de nödvändigtvis måste göra det.
För snart åtta år sedan klubbades bestämmelser i Konkurrenslagen som förbjuder kommuner och Landsting att bedriva offentliga säljverksamheter och förfaranden som kan eller riskerar att snedvrida konkurrensen. Tillsynsmyndighet och den som kan väcka talan i domstol är Konkurrensverket. Må 2018 bli året då flera fall prövas rättsligt.
Värmland beslutade sig att köpa in fyrhjulsdrivna fordon under året, vilket välkomnas från många håll och kanter. Falck ambulans börjar sakteliga plocka bort den så förhatliga jouren. Gävleborg slår rekord i förslösade skattepengar på inhyrd personal. Det som för några år sedan skulle bli en besparing på ett antal miljoner blev istället en svårläkt mångmiljonförlust. Det unga ambulansbolaget Premedic kammade hem fler uppdrag under året, och kommer nu driva verksamhet på flera platser i landet.
Antalet företagare med F-skattsedel inom ambulanseriet ökade under året, och även om en klassisk traditionell anställningsform ännu är den vanligaste kontraktsformen inom ambulanssjukvården, så skickar fler människor fakturor för utfört arbete. Hur man än resonerar kommer man nämligen aldrig från det faktum, att den enskilda människans främsta sporre i arbetet som regel är den lön, som tilldelas för utfört arbete. Noterar att ambulansbolagen i Stockholmstrakten nu slantar upp plus 40 papp för specialistsyrror som är redo att signa ett avtal.
Ambulanssjukvårdarna har i verklig mening åter välkomnats inom stora delar av ambulanssjukvården (Stockholms landsting, Västra Götalandsregionen och Region Skåne). Vissa regioner och landsting ligger lite lågt med rekryteringen av ambulanssjukvårdare medans andra kör på med full kraft. Vem kunde tro det för 10 bast sedan. Stundom rymmer debatten om framtidens bemanning då som nu hårda tillmälen, vilket vittnar om att frågorna rymmer en hel del känslor. Ansatserna till att något nytt är i görningen är uppenbar.
Läkarna tar riktigt stora kliv fram. Vi ser det bland annat vid den senaste upphandlingen som SLL gjort avseende prehospitala läkartjänster. Vi ser det även i delar av den luftburna verksamheten.
IOGT-NTO har en slogan: ”Ingen ska behöva fara illa av alkohol eller andra droger”. Det ligger en hel del i uttrycket och kanske är det även en påminnelse om att alkohol är av flera droger. För personal i blåljusyrken så är baksidorna av alkoholen uppenbara. Det kom många positiva reaktioner efter de krönikor som behandlade missbruksproblem inom ambulanssjukvården. Frågorna om arbetsmiljön och vad som händer med människor som i sina yrken konfronteras med knarkets elände kommer säkerligen diskuteras mer.
Under året har vi sett en politisk vilja att försvaga fackförbundens möjligheter att använda stridsåtgärder. I praktiken skulle detta betyda att arbetsgivaren endast har ett fack att förhandla med när de fört pennan till pappret på ett kollektivavtal. Avtal kan idag slutas med en arbetstagarorganisation som sällan är det numerärt största vid arbetsplatsen, men alla fackförbund har en i lag föreskriven rätt att förhandla för sina medlemmar samt därtill ta ut medlemmarna i strejk om så skulle behövas. Strejker är dock ovanliga i Sverige och en av orsakerna till detta är att vi har ett regelverk som åtminstone skapar en balans mellan arbetsgivare och arbetstagare.
Vissa arbetsgivare inom ambulanssjukvården och räddningstjänsten kanske jublar när sådana idéer kommer svang. I praktiken skulle en ordning med begränsad strejkrätt minska arbetstagarnas reella inflytande och fackliga Power – när väl ett avtal ligger på plats.
Den svenska arbetsmarknadsmodellen med kollektivavtal vilar i stor utsträckning på att det finns ett ömsesidigt förtroende mellan parterna på arbetsmarknaden och en vilja att ta ansvar för att avtalen får ett hållbart innehåll. Men modellen är också resultatet av styrkeförhållandet mellan arbetsgivare- och arbetstagarsidan. Den långtgående och grundlagsskyddade strejkrätten fungerar som en säkerhetsventil som kan hävdas av fria och oberoende fackförbund, som av olika skäl idag inte har kollektivavtal.
Tänk vilken lycka för arbetsgivare att kunna välja ett trevligt avtal som inte ställer krav på arbetsmiljö, jämställda löner, eller
tillägg för obekväm arbetstid – utan att riskera att drabbas av stridsåtgärder. Det här med att värna en demokratisk arbetsmarknad med reellt arbetstagarinflytande är lika viktigt som schysst konkurrens. Därför behöver vi värna strejkrätten.
Sällskapsspel och god fet julmat väntar vissa av er. Några kommer hedra stjärnan och undsätta människor i nöd. Passa på att ge bort en prenumeration av Samverkan 112 till någon du gillar.
Som kolumnist för Sveriges blåljusmagasin Samverkan 112 så önskar jag dig en riktigt stämningsfull julhelg och ett gott nytt läsande år!
