Det råder i dessa dagar febrila förhandlingar mellan parterna, fackförbundet Vårdförbundet och arbetsgivarorganisationen Vårdföretagarna om kollektivavtalet (Bransch H), som reglerar förhållandet mellan privata ambulansbolag och Vårdförbundet.
Nuvarande avtal löper ut den 30 juni 2017, om inte parterna finner enighet eller tillfälligt väljer att förlänga det nuvarande avtalet.
Vårdförbundet har bland annat lagt fram följande yrkanden i förhandlingarna:
– Tid för vila och återhämtning vid nattarbete med hänvisning till det som beskrivs som hälsosamma arbetstider för att uppnå ett hållbart yrkesliv.
– All tid på jobbet ska vara arbetstid med en översyn av regelverket kring jour och beredskap.
– Specialistutbildning med full betalning, där fler utbildningsanställningar enligt modellen akademisk specialisttjänstgöring (AST) måste infrias.
Vårdföretagarna har vad jag förstått bland annat hänvisat till den ekonomiska verklighet som ambulansbolagen lever under, genom det faktum att avtalen med uppdragsgivarna (landsting och regioner) sedan tidigare är underskrivna – och de influtna medel som ambulansbolagen har att vänta i många delar är att betrakta som statiska. Ambulansbolagen går i dessa dagar inte med vinst, vilket kan försvåra viljan att möta upp Vårdförbundets sedan länge framlagda synpunkter.
Vårdförbundet och Vårdföretagarna träffade den 1 juli 2016 avtal om så kallad prolongering, det vill säga en förlängning av det nuvarande kollektivavtalet.
Gissningsvis vill Vårdföretagarna trycka på behovet att förändra möjligheterna till kompetensersättning, då medlemsföretagen varit mycket aktiva i påverkansarbetet för att få Myndigheten för yrkeshögskolan att tillse statliga medel till yrkeshögskoleutbildningar som utbildar ambulanssjukvårdare. Vårdförbundet har dock inte framlagt några synpunkter på bemanningsstrukturen i nuvarande förhandling.
Det går i sammanhanget inte heller att bortse från det faktum att det förekommer snedvriden konkurrens från landstingsbolag och driftförvaltningar, vilket knappast bidrar till likvärdighet mellan utförarna inom ambulanssjukvården. Landstingsbolag och driftförvaltningar representeras i avtalssammanhang av arbetsgivarförbundet Pacta.
Vilka berörs av kollektivavtalet – Bransch H
Kollektivavtalet (Bransch H – privat ambulanssjukvård) mellan Vårdförbundet och Vårdföretagarna gäller för legitimerade sjuksköterskor anställda vid företag som är anslutna till föreningen Vårdföretagarna och som bedriver ambulansrörelse inom hälso- och sjukvården. Arbetsgivare som är bundna till ett kollektivavtal är skyldiga att tillämpa detta i förhållande till samtliga anställda oavsett om dessa är fackligt anslutna eller inte.
Alla anställda på en arbetsplats som tillhör ett avtalsområde där det finns kollektivavtal, alltså även anställa som inte är medlemmar i ett fackförbund omfattas av gällande kollektivavtal
Vad händer om parterna inte enas
Avtalsrätten är fri. Det står således parterna i teorin fritt att teckna eller inte teckna kollektivavtal. Det får anses nästintill osannolikt att ett ambulansbolag skulle verka i avsaknad av kollektivavtal.
Om parterna i den nu aktuella förhandlingen inte skulle enas, så kommer högst troligt tiden för förhandlingarna få mer tid. En regelrätt strejk ser jag som utesluten. Det finns förvisso ingen särskild lagstiftning om tillåtligheten av samhällsfarliga konflikter, men arbetsmarknadens parter har genom huvudavtal reglerat frågor om samhällsfarliga konflikter. Det finns ett huvudavtal med sådana regler för privat sektor, ett för kommun- och landstingssektorn och ett för staten. På respektive område ska ytterst en särskild nämnd tillsättas för att avgöra om konflikten är samhällsfarlig.
Övertidsblockad är en stridsåtgärd där Vårdförbundet i viss grad kan stoppa allt övertidsarbete för sina medlemmar på en arbetsplats eller inom ett företag. Genom en övertidsblockad uppstår inga egentliga kostnader för konfliktersättning för facket. Det är fullt tillåtet att inte vara frivillig till tjänstgöring på övertid men otillåtet att vägra om man blir beordrad. Om ambulansbolagen kommer i en situation där inbeordring blir nödvändig, så blir det kostsamt. En blockad kan även omfatta mertid eller inhyrning av arbetskraft. Just inhyrning av arbetskraft är en brännande fråga, då extern bemanning av ambulanser ökat. Bemanningsbolagens främsta födkalv inom ambulanssjukvården går dock att hitta i landstingsdriven verksamhet, där framförallt Region Gävleborg använder miljontals kronor för inhyrd ambulanspersonal.
Vårdförbundet kan varsla om konflikt när det inte längre finns något gällande kollektivavtal. Detsamma gäller för arbetsgivarnas stridsåtgärd (lockout). Under avtalsperioderna råder fredsplikt
Det kan också bli fråga om medling mellan parterna. Medlingsinstitutets medlare kopplas då in och medlar mellan Vårdförbundet och Vårdföretagarna. Medlarna som utses har ofta en bakgrund som förhandlare, antingen från en arbetstagarorganisation eller från en arbetsgivarorganisation. Det händer även att före detta politiker och ämbetsmän kopplas in som medlare. I den händelse det skulle bli aktuellt med medling via Medlingsinstitutet så skickas räkningen till skattebetalarna. Det är oavkortat skattepengar som finansierar institutets verksamhet.
Förändringar i kollektivavtalet för sjuksköterskor m. fl. i kommun och landsting*
Vårdförbundet och Fysioterapeuterna har förhandlat med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) om förändringar kollektivavtalets Allmänna bestämmelser (AB). Avtal är träffat och parterna har skakat tass.
Det är ingen järv gissning att den nu pågående förhandlingen mellan Vårdförbundet och Vårdföretagarna kan inta likheter med de nu reviderade AB på landstings och kommunfronten. Därför kan det vara intressant att sammanfatta förändringarna i AB för landsting, kommuner och kommunförbund.
Jour och beredskap
Skrivningarna om jour och beredskap i § 22 mom. 1, inleder efter revidering momentet. Skrivningen om jour och beredskap är annars densamma som tidigare. Alltjämt används ordet ”bör” i fråga om användningen av jour. – Jour och beredskap bör förekomma endast i den omfattning, som är absolut nödvändig. Arbetsgivarens val mellan jour och beredskap ska göras enbart med hänsyn till vad verksamheten kräver -. I detta sammanhang måste vi hålla i minnet att arbetsgivaren äger rätt att leda och fördela arbete och därtill tolka vad som krävs för verksamheten.
Övriga förändringar:
En viss höjning av OB- och helgersättning sker (oklart hur detta landar i konkreta slantar).
Ersättningen för jour och beredskap höjs (siffror ej angivna) och gränsen för när den högre ersättningen utges sänks från 150 till 130 timmar.
Det har skapats en möjlighet för lokala parter att förfoga över övertid/mertid, som öppnat dörren att teckna lokala avtal om övertid samt uttag av extra mertid. Det innebär att lokala parter nu kan förfoga över såväl allmän som extra övertid/mertid. Detta ger lokala parter svängrum att enas om en annan gräns för vad som ska vara att betrakta som allmän övertid/mertid respektive extra övertid/mertid. Sparad övertid begränsas till högst 200. För överstigande timmar utges ekonomisk ersättning.
Antalet sparade semesterdagar sänks från 40 till 30 fån den 1 januari 2018. Anställd som den 31 december 2017 har fler än 30 sparade semesterdagar får ta ut de överskjutande dagarna under en femårsperiod så att det inte uppstår fler än 30 sparade semesterdagar den 31 december 2022.
Förstagångsbesök hos tandläkare tillförs rätt till förstagångsbesök hos tandläkare vid akut sjukdom eller olycksfall.
Vid eventuell bisyssla (inte alls ovanligt hos ambulanspersonal) ska du på eget initiativ anmäla denna till arbetsgivaren. Kan tolkas som en utökad upplysningsplikt till arbetsgivaren.
Parterna ska gemensamt arbete för att stödja det lokala arbetet med att förebygga ohälsa. AB § 28 mom. 9 utmönstras ur AB och blir en försäkringslösning i AGS-KL** from 1 januari 2018. Sjuklön utges för tid i sjukperioden under högst 180 kalenderdagar. Denna försäkringslösning är dock under utredning.
Nåväl, hur förhandlingarna slutar mellan Vårdförbundet och Vårdföretagarna vet vi snart.
*) Förändringarna gäller från 14 juni 2017. De höjda ersättningarna gäller retroaktivt från 1 april 2017. Om du är anställd i kommun, landsting, region eller kommunala bolag och kommunalförbund som är medlemmar i Arbetsgivarförbundet Pacta omfattas du av förändringen.
**) https://www.afaforsakring.se/arbetsgivare–fack/forsakringshandbok-kommun-landsting/sjukdom/avtalsgruppsjukforsakring-ags-kl/
