Larmkedjan – en visklek med höga insatser

Text: Ola Kronkvist

Nu drar spännande forskning igång om larmkedjans roll när någon ringer 112 för att få hjälp till en närstående med akut psykisk ohälsa. Det är Familjen Kamprads stiftelse som gett 3,5 mkr till det treåriga projektet.

När någon behöver akut hjälp för psykisk ohälsa, oftast vid psykossjukdom eller suicidnära beteende, är det i första hand Polisen som larmas till platsen, inte ambulans. När detta sker i glesbygd har polispatrullen svårt att snabbt få dit förstärkning, vilket gör att de måste bygga sin taktik på att klara av arbetsuppgifterna helt själva. Det är vanligt att det är närstående till patienten som ringer 112. Operatören ska då antingen koppla över samtalet eller ta nödvändig information och själv förmedla denna till Polisens regionledningscentral (RLC). Där skrivs informationen in i en händelserapport, en ärendekod skapas och, om det finns en tillgänglig polispatrull, skickas denna på ärendet och får ett referat av informationen från RLC.

Det är denna informationskedja som intresserar forskarna Ola Kronkvist och Ulf Andersson, verksamma på polisutbildningarna vid Linnéuniversitetet och Högskolan i Borås. Det är frågor om både patientsäkerhet, arbetsmiljö och de närståendes situation som väcks. Polisen använder ofta tvingande våld i de här situationerna och emellanåt till och med dödligt våld. Nästan två dödsskjutningar och strax under 50 skadeskjutningar sker årligen av svensk polis och i ungefär hälften av fallen är psykisk ohälsa en avgörande faktor. Det förekommer också att poliser skadas allvarligt.

Dessutom kommer projektet att särskilt uppmärksamma de närståendes situation. Det är ju deras initiativ och information som leder fram till polisingripandet. Närstående, som ofta redan har en svår situation, kan bli dubbelt utsatta om ingripandet blir våldsamt.

I projektet genomförs intervjuer, observationer och en vinjettstudie, där larmmottagare ska lyssna på inspelade larmsamtal, notera informationen och sedan göra ett fingerat utrop. Dessa studier följs sedan upp med fallstudier och flera mixade fokusgruppsintervjuer, där poliser och larmmottagare möter patienter och närstående för att diskutera fiktiva fall.

I projektet kommer en doktorand att anställas, med finansiering till fil.lic. Det startar den 1 mars 2025 och engagerar ytterligare tre forskare inom vårdvetenskap och viktimologi: Mats Holmberg, Anders Bremer och Veronika Burcar Alm.

Projektet är en del av CareMeU, Interprofessionell samverkan och kompetens i akutsjukvården av personer med mental ohälsa, som i sin tur är kopplat till CISA, Centrum för interprofessionell samverkan och sambruk inom akut vård.

LÄS Mer

https://lnu.se/forskning/forskningsprojekt/projekt-interprofessionell-samverkan-och-kompetens-i-akutsjukvarden-av-personer-med-mental-ohalsa/

https://lnu.se/forskning/forskargrupper/centrum-for-interprofessionell-samverkan-och-sambruk-inom-akut-vard-cisa/