Nyligen meddelade Regionen i Jönköpings län att man ämnar införa så kallad jour för ambulanspersonal som har 90-sekunders inställelsetid från larm till utrullning mot sjuk eller olycksdrabbad invånare. Det beskrivs som en av flera åtgärder för att spara pengar. Regionen står likt många andra regioner och landsting inför tuffa besparingar. Samverkan 112 har träffat både patienter och personal, som beskriver hur besparingarna slår i praktiken.
Tidigare år har regionen behövt skära ned både inom den medicinska vården på regionens olika sjukhus med klinikhopslagningar som följd, allt i syfte att minimera antalet vårdplatser.
I pressmeddelanden från Region Jönköping kan man läsa att regionen går med 196 miljoner i överskott för verksamhetsår 2017 och att regionens ställning i förhållande till andra län är en av de bästa i Sverige. Som en parantes nämns stundom att det råder en ”ekonomisk obalans” i vissa verksamheter.
Jönköpings län har ökat kraftigt i antalet invånare mellan åren 1988 och 2018, och befolkningen blir allt äldre och vårdberoende. Ändå står inte fler ambulansresurser till buds i länet. I Jönköpings upptagningsområde så utfördes 2007 cirka 7000 ambulansuppdrag mot dagens cirka 15000 uppdrag. Det är mer än en fördubbling. Resultatet för 2017 uppgår till 366 miljoner kronor, vilket är 196 mnkr högre än budget och 106 mnkr högre än prognosen som upprättades vid delårsbokslutet nummer 2 2017.
Hur slår besparingarna mot ambulanssjukvården
Verksamheten för ambulans- och sjuktransporter redovisar en negativ budgetavvikelse om 15 miljoner kronor, varför en utredning drogs igång i syfte att se över organisation och resursutnyttjande. Utredningen kommer presenteras efter påsk. Samtidigt som regionen håller nere kostnader för ambulanssjukvården, så spås den så kallade investeringsvolymen öka i regionen.
Vad säger då ambulanspersonalen om ”ekonomisk obalans” i verksamheten och hur slår besparingarna i praktiken. Jag träffar ambulanspersonal som uttrycker oro för bland annat de äldre och multisjuka, som inte sällan är svaga och sköra.
indikerar ett reellt arbetsmiljöproblem
Rikard Larsson, är fackligt förtroendevald för Vårdförbundet och arbetar som sjuksköterska vid ambulansstationen i Jönköping. Han berättar att situationen med en försämrad beredskap och tyngre belastning, indikerar behov av direkta åtgärder. Bland annat har en nyligen gjord hälsoundersökning visat att en förhållandevis stor del av ambulanspersonalen lider av förhöjt blodtryck, vilket indikerar ett reellt arbetsmiljöproblem.
Rikard anser att ambulanspersonalen måste få tid för återhämtning och även schyssta arbetsvillkor som gör att de kan utöva arbetet i linje med de föreskrifter som finns via Socialstyrelsen. Ambulanssjukvården måste anpassas till befolkningsökningen och den alltmer åldrande befolkningen. Det är att knyta ris runt egen rygg att inte kraftigt stärka upp budgeten för ambulanssjukvården i länet.
Patienter och personal upplever oro
Vid Värnamo sjukhus språkar jag med en man som besväras av en kronisk sjukdom som mellan varven leder till hämtning av ambulansen. Han upplever att ambulanspersonalen är hyggliga, men upplever en oro för, om det finns ambulanser att tillgå, då han bor några mil från Värnamo.
Jag träffar även ambulanspersonal vid ett av länets sjukhus. De berättar att länet titt som tätt är helt dränerat på ambulanser och att SOS Alarm AB snyggar till statistiken genom att skicka ut nya ambulansuppdrag som blivit liggande då det saknats ambulanser.
Nog är det ett stort minus, eller åtminstone ett oskick att vi 2018 förväntas vara på arbetsplatsen utan att få betalt för det som ett led i arbetsgivarens försök att runda kollektivavtalets mål om bättre återhämtning mellan arbetspassen, säger en av de anställda. Personen fortsätter: ”med denna iver att banta kostnader så är inte steget långt till privatisering”.
Jag ringer upp sjuksköterskan Rikard någon dag efter mitt besök i Jönköpings län. Rikard berättar att han just varit på möte med en politiker i regionen. Jag frågar vad han avser att göra om regionen realiserar nedskärningarna av ambulanssjukvården i länet. Tystnad råder en stund, sedan säger Rikard:
– Det finns väl ingen politiker som vill gå till val på att skära ned för de mest utsatta. Ambulanssjukvården är i särskild mening den organisation som möter svårt sjuka och allvarligt skadade människor. Skulle det ändå ske så utesluter jag inte att många avser säga upp sig.
Samverkan 112 välkomnar berättelser från verksamheter ute i landet där besparingarna just nu duggar tätt.
Text: Henrik Johansson
