I bakgrunden finns en stark tro på att det med en alternativ larmcentral med högre medicinskt kunnande går att använda de totala vårdresurserna på ett bättre sätt.
– Patienten ska få vård på rätt nivå, säger Jörgen Lifvakt, verksamhetschef inom ambulanssjukvården.
Stormigt
Under en kort och stormig period köpte Södermanland tjänsten av privata Medhelp. Den medicinska kompetensen höjdes och larmoperatörerna ansågs göra ett mycket bra jobb.
Men efter bråk om påstådda avtalsbrott, ömsesidiga stämningar och skadeståndskrav i mångmiljonklassen slutade det ändå med skilsmässa och tillbakagång till SOS.
Tillsammans med grannlandstingen Västmanland och Uppsala började Södermanland utreda start av egen larmcentral med bara sjuksköterskor som larmoperatörer.
Västmanland och Uppsala tog steget fullt ut för knappt två år sedan genom att tillsammans starta Sjukvårdens larmcentral, SVLC, med operatörer placerade i Västerås och Uppsala. Politikerna i Södermanland valde dock att backa ett steg och avvakta.
– Vi har redan brist på sjuksköterskor. Risken är att problemet förvärras om vi startar egen larmcentral med krav på att operatörerna ska vara sköterskeutbildade, sade de ansvariga politikerna då och lade det slutgiltiga avhoppet från SOS på is.
Ska anställa
Förberedelserna är redan i full gång för starten av en egen Sörmlandsenhet i räddningstjänstens lokaler i Eskilstuna. Rekryteringen av en enhetschef pågår och under våren ska operatörer och dirigenter anställas till en organisation med 15,5 fasta tjänster.
Rent praktiskt kommer det att fungera så att den i Sörmland som ringer 112 om vård blir omkopplad till en sjuksköterska i Eskilstuna som intervjuar och tar beslut om vilken insats som behövs. Är alla linjer upptagna kopplas samtalet i stället till en ledig operatör i Västerås eller Uppsala.
– Erfarenheterna från Västmanland och Uppsala är goda. Där anser de att de fått en bättre tjänst med mer träffsäkra bedömningar när 100 procent av samtalen besvaras av sjuksköterskor, säger Jörgen Lifvakt.
Gör SOS Alarm dåliga bedömningar?
– Nej, det vill jag inte säga. Men operatörerna hos SVLC gör sina bedömningar utifrån en högre medicinsk kunskap och med ett annat medicinskt beslutsstöd. Det är den avgörande skillnaden. Hos SOS blir sjuksköterskor inkopplade på 18 procent av samtalen som rör Sörmland.
– Nej, det är ingen skillnad mot i dag. Det görs interna kopplingar också inom SOS Alarm.
– Titta man bara på ekonomin för larmcentralen blir det här dyrare. Men sedan tillkommer effekterna av att vi kan hjälpa patienterna till rätt vårdnivå och hushålla med ambulansresurserna. En bieffekt är att man ser att antalet uppdrag minskat något, men det är inte det primära syftet.
– Framför allt handlar det om en kvalitetshöjning. Med egen regi kan vi tillsammans med Västmanland och Uppsala utveckla både larmcentralen och andra delar inom vården.
Ambulansuppdragen i Sörmland består i dag av 45-47 procent prio ett-utryckningar. I grannlänen med dirigering via SVLC är motsvarande siffra 35-37 procent.
– Prio ett-uppdragen tränger undan allt annat eftersom det bedöms handla om akuta, livshotande tillstånd, konstaterar Jörgen Lifvakt och fortsätter:
– För att inte missa någon ska vi ha en viss överutlarmning. Men jag har inte hört att det ska ha blivit mer patientosäkert i Västmanland eller Uppsala.
Single responder
Sedan 2014 har det funnits en single responder i den södra länsdelen. Nu finns det också en bil i den norra delen av länet. Den utgår från Eskilstuna under dagtid för att sedan på kvällen flyttas över till Strängnäs.
– Med högre medicinsk kompetens på larmcentralen är vår förhoppning att det kan bli lättare att hitta uppdragen där ambulansen inte behöver åka ut först, utan där vi kan använda single respondern för att göra en bedömning, säger Jörgen Lifvakt. ■
