– Den är utmärkt för att skära exempelvis markduk och rep. Jag använder den även hemma i köket för att skära upp saker som plastpåsar, tejp och pappersförpackningar, säger Björn Åhlén, marknadschef på ES Equipment.
Föregångaren till den nya S-Cut-modellen är de medicintekniska produkter som redan säljs för att användas av akutmottagningar, ambulans- och räddningsorganisationer. Verktyget har funnits i tio år och utvecklades ursprungligen för att rädda liv. Vid ett hjärtstopp är den tid det tar från stoppet till att defibrillering kan sättas in avgörande för utgången för patienten.
Nya marknader
Redan för sju år sedan skrev vi om S-Cut och sambandet mellan den tid det tar att öppna kläder vid en olycka och utgången för den skadade, och om den tidsvinst som kan göras genom att använda en S-Cut i stället för en sax. Sedan dess har det hänt mycket, teamet bakom S-Cut har sett att verktygets skäregenskaper kan användas till mycket mer. Produkten har vidareutvecklats och nya marknader har hittats. Bland annat har en modell specifik för folk som dagligen hanterar hästar marknadsförts och sålts i några år.
– Hästar fastnar i olika situationer och ofta skadar de sig illa när de i panik försöker ta sig loss. Med en S-Cut kan man snabbt befria en häst som fastnat i exempelvis stängseltråd eller grimskaftet utan att riskera att skära hästen eller sig själv, säger Björn Åhlén.
Fler och fler hästägare inser fördelen med S-Cut och skaffar en. Många har skaffat två, en till stallet och en till transporten för att alltid ha den tillhands för eventuella nödsituationer. En ytterligare fördel med verktyget är att det inte bryter mot knivlagen. Det finns tyvärr exempel på yrkesverksamma som dömts för brott mot knivlagen då de stoppats i ett arbetsfordon som varit utrustat med en kniv.
Den nya modellen har även den ett roterbart blad, en ny skäryta vrids fram när den gamla gjort sitt. Den är tillverkad i glasfiberarmerad plast och är standardfärgen är blå. Dock kan den som vill beställa ett större antal få den i valfri färg. Den går även att komplettera med en egen logotype.
Förkortad tid räddar liv
ES Equipment har en vision om att alla hjärtstartarkit i framtiden innehåller en S-Cut, av samma enkla anledning som att den redan används av akutenheter. Genom att minska tiden fram till behandling kan liv räddas. Förhoppningen är att alla som går HLR-utbildning även ska få lära sig att snabbt frilägga bröstkorgen med hjälp av en S-Cut så att hjärtstartaren ska kunna användas.
I flera studier har det konstaterats att vid hjärtstopp är tiden det tar från att stoppet inträffar till att behandling kan sättas in avgörande för om patienten överlever eller ej.
I den så kallade Kasinostudien (den kallas så för att den gjorts av sjukvårdsutbildad säkerhetspersonal som tagit hand om hjärtstoppstillbud på kasinon) konstateras att 74 procent av de personer som kollapsar med hjärtstopp överlever om de får defibrillation inom tre minuter efter kollapsen. Av de som får defibrillation efter mer än tre minuter efter kollaps överlever 49 procent, en siffra som sjunker dramatiskt ju längre tid som går innan behandling kan sättas in. Tiden är alltså oerhört avgörande.
I en annan studie, gjord av bland andra Solveig Aune som är chef för HLR-centrum vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg samt ledamot i HRL-rådets styrelse och Johan Herlitz, cardiolog vid SU, konstateras att den genomsnittliga tidsskillnaden för att avlägsna tre lager kläder med en S-Cut jämfört med en sax är 63 sekunder.
Det finns med andra ord goda skäl att anta att människoliv skulle kunna räddas om fler hade HLR-utbildning och kunskap om hur avgörande tidsfaktorn för att frilägga bröstkorgen är vid hjärtstopp. Tragisk statistik visar att endast tio procent av patienter som drabbas av hjärtstopp utanför sjukhusen överlever.
Samhället vinner på att rädda liv
Räddningsverket har sedan början av 1990-talet gett Karlstads Universitet i uppdrag att göra kosnadsnyttoanalyser för åtgärder som syftar till att rädda liv, egendom och miljö vid olyckor. Sven-Erik Frödin, projektledare för en av studierna, skriver i sitt förord att den samhällsekonomiska lönsamheten för räddningstjänster vid hjärtstopp är 40 gånger större än kostnaderna.
Slutsatsen är att det är så pass motiverat att använda räddningstjänsten vid hjärtstopp att man kan säga att det är oansvarigt av samhället att inte göra det. ■
Text: Marie Sjödin Foto: ES Equipment
