Sveriges enda rullande psykakut

En ambulansliknande akutbil åker ut på larm om självmordsförsök, psykoser och kriser.– Ett sätt att avstigmatisera psykiska sjukdomar, säger sköterskan Anki Björnsdotter om försöket.
När någon mår så dåligt att han eller hon misstänks vara på väg att försöka ta livet av sig är det normala att en polispatrull skickas ut.
Oftast slutar det med polistransport till psykakuten inför grannar och andra vittnen.
För patienter och deras anhöriga kan det vara förnedrande att i en akut sjukdomssituation behöva känna sig som en uttittad brottsling.
För polisen är det en resurskrävande uppgift i utkanten av myndighetens ansvars- och kompetensområde. Och för sjukvården är det en nackdel att först i ett senare skede kunna gå in och bedöma vad som är rätt vårdnivå i det enskilda fallet.

Besök väckte tankar
I samband med ett besök i Sankt Petersburg för 15 år sedan började Fredrik Bengtsson, enhetschef på psykiatriska länsakuten i Stockholm, fundera över om det inte fanns något bättre sätt att jobba på.
– Det visade sig att de i Ryssland hade haft psykiatriska ambulanser sedan 1965. Jag tyckte det var en intressant innovation, säger han.
Efter att bland annat ha testat ett upplägg med psykiatrisköterskor som följt med polisen ut på suicidlarm, genomför nu landstinget ett tvåårigt försöksprojekt med en egen psykiatrisk akutbil bemannad med specialistutbildade psykiatrisjuksköterskor och ambulanssjukvårdare.
Bilen är en vanlig ambulans som är utrustad med fyra säten i stället för bårar och därför inte får kallas ambulans.
Personalen har tillgång till patientjournaler för att kunna läsa på om patientens historik på vägen ut om personnumret då redan är känt.
– Ett lyft för psykiatrin. Det här visar att psykiska sjukdomar inte är något konstigt eller något mystiskt. Det är allvarliga sjukdomar som kan vara precis lika dödliga som hjärtinfarkter, säger Fredrik Bengtsson.
Anki Björnsdotter är en av fem psykiatrisjuksköterskor som turas om att bemanna akutbilen mellan klockan 15-01.
– Det är inte okej att en psykiskt sjuk ska behöva åka polisbil. Det här är ett sätt att avstigmatisera psykiska sjukdomar, menar hon.
Akutbilen åker på cirka fem larm per arbetspass för att göra bedömningar och omhändertaganden på plats.
Arbetssättet är unikt. Eftersom lagstiftningen ser annorlunda ut i Sverige än i de övriga länder som använder psykiatrisk ambulans i någon form kan enheten i Stockholm bara ta inspiration av andra, inte kopiera.
Efter två månader på rull pågår det ständiga justeringar och finslipningar. Bland annat av utlarmningsstrukturen för att resurserna ska användas optimalt.

Bra sätt att jobba på
Reaktionerna från sjuka och anhöriga stärker personalen i deras uppfattning att det här är ett mycket bra sätt att jobba på.
– Vi fyller ut en gränszon mellan polis och ambulans, säger Christian Johansson, en av de handplockade ambulanssjukvårdarna som arbetar i akutbilen på ungefär halvtid.Ett uppdrag kan ta allt från några minuter till flera timmar.
– Om någon står på en bro, tänker hoppa och vägrar släppa räcket, då kan det ta tre timmar.
I och med att det görs professionella bedömningar på plats kan fler patienter än tidigare lämnas i hemmet, vilket minskar trycket på psykakuten.
Psyksjuksköterskor och ambulanssjukvårdare har under de två månader som gått fått stor respekt för varandras yrkeskunnande.
– Vi har ett jättebra samarbete och lär oss mycket av varandra, säger både Anki Björnsdotter och Christian Johansson.

Utvärdering ska visa lönsamhet
Ibland är gränsen mellan de båda yrkesrollerna inte helt knivskarp ute på fältet.
– Psykiatri är väldigt personligt. Ibland klickar patienten bäst med mig. Då får jag sköta samtalet med sjuksköterskornas stöd i bakgrunden, berättar ambulanssjukvårdaren Christian.
Att det är bättre att sjuka människor tas om hand direkt på plats av professionell, specialutbildad vårdpersonal i stället för att mötas av en polisbil framstår som självklart.
Den utvärdering som ska göras innan försöksperioden går ut ska visa om det också är samhällsekonomiskt lönsamt.
På plussidan i bokslutet finns framför allt tre saker: 1. Belastningen på psykakuten minskar. 2. Polisen får mer tid över för tydligare polisiära uppgifter. 3. Vanliga ambulanser frigörs för uppdrag med somatiska sjukdomar.
– Det är politikerna som avgör om det här ska bli en permanent verksamhet. Men jag har personligen svårt att tro att det kan bli ett nej, säger Fredrik Bengtsson.
Är psykiatrisk akutbil bara något för Stockholm eller kan det vara intressant för övriga landet?
– Det kan absolut vara intressant för andra att följa efter. Tittar man på storleken är både Göteborg och Malmö definitiva kandidater.

FAKTA:

  • Pam, psykiatrisk akut mobilitet, är det officiella namnet på ”psykiatriambulansen”.
  • Bilen är bemannad med två specialistutbildade psykiatrisjuksköterskor och en ambulanssjukvårdare.
  • Uppgiften är att göra akuta psykiatriska bedömningar och omhändertaganden på plats.
  • Enheten dirigeras ut via SOS Alarm och är operativ mellan klockan 15-01, då behovet erfarenhetsmässigt är som störst.
  • I norska Bergen, där man använt psykiatrisk ambulans sedan 2005, har behovet av polisstöd minskat med 80 procent.
  • Varje vecka får polisen i Stockholms län in cirka 100 larm som involverar psykisk ohälsa.

Text: Mats Jonsson Foto: AISAB

 

Kommentarer

  1. Christopher säger:

    Jätteintressant. En fråga. Hur gör man med personer som är vårdintygsmässiga? Dvs. som avböjer erbjuden vård men som bedöms vara i oundgängligt behov av sluten psykiatrisk vård? Fungerar det med LPT §47? Ringer personalen i ambulansen i sådana fall polisen?

    • Christian Johansson säger:

      Om en patient inte vill följa med frivilligt så tar PAM kontakt med en läkare på Psykiatriska länsakuten som skriver en handräckning till polisen. Sen åker polisen med i vår akutbil.

  2. Y E Wallin säger:

    Av vilken anledning har inte Sverige redan startat sk PAM, Psykiatrisk Akut Ambulans?? Alla stora städer i landet borde redan för länge sedan ha startat detta. Blir så ledsen och arg när jag hör att vi alltid satsar fel (eller inte är med och förbättrar psykvården) jämfört med närliggande länder. När det gäller psykiatrin och speciellt suicidbenägna patienter så skulle många liv kunna räddas med PAM. Det är jag säker på. Har själv ett vuxet barn som har försökt 6-7 ggr nu och får fortfarande ingen psykiatrisk vård, men är helt förstörd av starka mediciner. Är det vettigt? Är det så det ska vara i Sverige? VARFÖR?

  3. Hej, och tack för en bra kommentar. I skrivande stund vet jag att I Stockholm kommer försöket att förlängas. Psykiatrin önskar utökad tjänstgöringstid samt ytterligare ett PAM-fordon.
    I Göteborg pågår ett projekt, där psykiatrin under en del av dygnet medverkar i ambulanssjukvårdens bedömningsbil. Målsättningen är att hela Västra Götalandsregionen på sikt ska omfattas.
    I Skåne planeras någon form av psykiatriambulans för start senare i år.
    I Blekinge kan ambulansen hämta upp personal med psykiatrikompetens vid den här typen av larm.
    En riksstandard känns tyvärr ganska långt borta, men faktum är att PAM-satsningen sprider sig runtom i Sverige.
    Från min och tidningens sida ska vi göra allt för att påverka politiken och beslutsfattarna. Psykiatrin måste vid behov kunna lämna sjukhusen och ge sig ut på vägarna. Blåljuspsykiatri är framtiden.

  4. Y E WALLIN säger:

    Låter ju hyfsat, men allt går för långsamt i Sverige. De skulle ju här i Uppsala inte stängt avdelningar först, utan att se till att folk med psykiatriska diagnoser kan tas emot någonstans.Eller omvänt, att någon kommer hem till dem. Min dotter är vuxen men kan ej klara sig själv, och som äldre förälder blir man ju förskräckt när en sjuk människa ej blir mottagen och inlagd när behovet finns. Enligt lagen LSS (som hon tillhör) ska man kunna få plats i ett s k psykiatriboende, men det blir bara svårare och svårare att få ngn som helst hjälp till ett boende. De sjuka ger upp till slut. Att tvingas gå och vänta år efter år på att man skall förlora en dotter KÄNNS fruktansvärt. Numera finns det ingen vård att tala om, och efter 37 års svårt lidande har hon gett upp. Det snackas mycket från alla håll i skrytbygget i Uppsala, men vård finns inte.

  5. Maria Sundh säger:

    Tack för att ni finns. Fick jättebra bemötande, förståelse och snabbt agerande.
    Från en tacksam förälder.

  6. Tyvärr visste inte SOS Alarm om att ni överhuvudtaget existerar. (Ja, jag bor i Stockholm OCH närmsta sjukhus är s:t göran).
    Hur kommer det sig att larmoperatören inte känner till denna typ av insats?? Det är ju oförsvarligt! Varför finnas om ingen har kännedom om det?

  7. Ja där har man ju suttit e ju inte stolt över det 13 år o suttit där i men men vad ska man göra åt det, dock förstår jag inte de e för art typ underlätta för psyk o inte behöva åka dit men jag var tvungen att åka dit men fick åka vem direkt sen när jag lom fram

  8. Blir man placerad direkt på en psykiatriavdelning efter er bedömning eller man måste träffa läkare på psyk akuten åxå?

    • Hej Lillasyster,
      och tack för din kommentar!
      Vi skickar din fråga vidare till berörd personal.

      Med de bästa av hälsningar
      Sven Åsheden, chefredaktör och ansvarig utgivare

Lämna en kommentar

Jag samtycker till att Samverkan 112 lagrar mina uppgifter enligt integritetspolicyn

*