Tänk ”forensiskt” på brottsplatsen!

Forensisk omvårdnad, det handlar om förhållningssätt och arbetsrutiner i mötet med brottsoffer, gärningsmän, anhöriga och andra som är berörda vid skadehändelser som kan leda till åtal eller andra rättsliga åtgärder. För ambulanspersonal, liksom för vårdpersonal på akut- och intensivvårdsavdelningar, kan kvalitén på den forensiska omvårdnaden göra stor skillnad.Fornerisk-3
Ytterst handlar det om att från vårdens horisont på bästa sätt ta hand om berördas rättsliga intressen. Vårdpersonal kan i praktiken vara de första att ta hand om denna patientgrupp, så bland annat därför har allt som görs stor betydelse för kommande polisutredningar och rättsfall, samt för patienten själv.

Bara en utbildning i Sverige
– Den forensiska vårdspecialiteten kom först igång i USA på 80-talet. Då handlade det mest om att skapa bra rutiner för omhändertagandet av våldtagna kvinnor. Men därefter har kunskapsområdet breddats ytterligare, berättar en av det svenska nätverkets eldsjälar, Henrik Edman, ambulanssjuksköterska vid Södra Älvsborgs Sjukhus i Skene.
I USA har ämnet utvecklats ända fram till det som kallas för ”Forensic Nurse Examiner”, alltså specialistutbildade sjuksköterskor med uppgift att rycka in när brottsoffer och gärningsmän kommer in till sjukhusen.
I Sverige är det än så länge nätverket som försöker stimulera utvecklingen. Dessutom erbjuder Linnéuniversitetet i Kalmar en utbildning, ”Introduktion till forensisk omvårdnad”.
Utbildningen omfattar 7,5 högskolepoäng och bedrivs på halvfart under 10 veckor. Även Vårdhögskolan i Borås har lagt in ämnesområdet i specialistutbildningen för ambulanssjuksköterskor.

Inte som utredare
– För oss inom ambulansen handlar det forensiska tänkandet om att arbeta så att man interagerar bra med rättsväsendet. Avsikten är inte att agera kriminalutredare, det är polisens uppgift.
Men mycket av det vi gör, ser, hör och dokumenterar kan vara viktigt för de rättsliga efterspelen och därmed har vårt arbete stor betydelse för alla som berörs.
Henrik Edman räknar upp mängder av vardagliga sammanhang där det forensiska tänkandet är aktuellt och bör påverka om-händertagandet av skadade.
– Själv stöter jag på det ofta, nån gång i veckan i snitt, kanske. Men vid ambulansstationer med högre patientflöden än vi har i Skene med över 3 mil till sjukhuset, så kan det säkert hända att man stöter på det dagligen.
Även händelser som arbetsplatsolyckor eller trafikolyckor kan behöva forensiskt tänkande.
– Till exempel om man larmas till en trafikolycka och lämnar platsen med patienten innan polisen kommit dit. I de fall man har tillfälle och man anser att det gagnar patienten, så kan man notera personnummer och bilnummer på andra inblandade som är oskadda.
– Det är en del av vårt arbete att befinna oss på plats efter händelser som kan leda till rättsliga efterspel. Vi blir vittnen och våra iakttagelser är viktiga.

ChecklistaFornerisk-2
Hur ska man tänka, då?
Jo, Henrik Edman ger här exempel på en enkel checklista för forensiskt tänkande under ett ambulansuppdrag, där man inser att det är, eller kan vara, en brottsplats man befinner sig på.

Fråga!
– Om man talar med en brottsutsatt patient är det generellt sett bra att vara lite misstänksam och gärna ställa följdfrågor, titta noga efter skador (klä av om möjlighet ges). Det är också bra att ställa sig frågan om historien man får höra kan stämma, om en skada kan ha uppkommit på det sätt som beskrivs, eller inte.
– Allt beror på situationen och förhållandena för varje enskild patient, säger Henrik Edman.
Blåmärken på överarmarna, avvärjn-ingsskador på händerna, svaret man får på frågan om ”hur har du det hemma?”.
Allt kan ge svar som kan ha betydelse för ett rättsligt efterspel.
Henrik pekar också på den exklusiva samtalsmiljö en ambulans kan utgöra:
– Omvårdnadssituationen i ambulans är unik. Vi möter människor på tu man hand när alla minnen är färska. Det ger bra möjligheter att bidra till en objektiv dokumentation.
Att ämnet är stort kan enkelt bevisas med statistik.
Henrik tar två exempel med barn och kvinnor. Varje år anmäls runt 12 000 fall av barnmisshandel och 27 000 fall av kvinnomisshandel.
I en del fall finns en ambulansutryckning med i sammanhanget och ambulans-personalen kan ha en nyckelroll för den fortsatta utredningen.
Men, understryker han, det viktiga med att ”tänka forensiskt” ska inte påverka de grundläggande målen man jobbar efter:
– Livräddning går naturligtvis före allt annat. Men det behöver inte hindra att man jobbar med det forensiska perspek-tivet i bakhuvudet och till exempel är utförlig med dokumentationen.

Nätverket vill växa
Henrik Edman läste sin forensiska utbildning 2009/10 vid Linnéuniversitetet i Kalmar på distans.
Han var sedan med och startade nätverket. Idag föreläser han om forensisk omvårdnad vid specialistutbildningen för ambulanssjuksköterskor vid Högskolan i Borås.
I dagsläget har nätverket ungefär 70 medlemmar i sitt register. Men ännu fler, 150 personer, följer nätverket via dess Facebooksida där man regelbundet uppdaterar med information som berör ämnet.
– Vi vill utveckla vårt nätverk ännu mera. Den självpåtagna uppgiften är att sprida information om forensisk omvårdnad. Inte bara inom ambulanssjukvården, utan inom hela sjukvården.
– Det talas för lite om forensisk om-vårdnad än så länge, tycker Henrik Edman.

Text och foto:  Mats Thorner

Lämna en kommentar

Jag samtycker till att Samverkan 112 lagrar mina uppgifter enligt integritetspolicyn

*