Sjö- och flygräddningen, som Sjöfartsverket ansvarar för, är statlig räddningstjänst. En viktig del av sjö- och flygräddningen är räddningshelikoptertjänsten. Räddningshelikoptrarna är i beredskap dygnet runt, året om. 15 minuter efter larm ska de kunna vara i luften.
En avgörande skillnad mellan sjö- och flygräddningstjänsten och annan räddningstjänst, som kommunal räddningstjänst, är att sjö- och flygräddningen till stor del finansieras av handelssjöfarten samt den civila och militära luftfarten. Det sker genom avgifter till Sjöfartsverket, som är ett av Sveriges tre affärsdrivande verk.
– Den primära uppgiften för Sjöfartsverkets räddningshelikoptrar är att lokalisera och undsätta nödställda inom de områden som lagstiftningen definierar som statligt ansvar inom sjö- och flygräddningstjänst. På uppdrag av Försvarsmakten står våra räddningshelikoptrar även i beredskap för den militära flygräddningen. Men våra helikoptrar kan också fungera som förstärkningsresurs för kommunal räddningstjänst och annan statlig räddningstjänst vid större händelser eller i andra fall när deras ordinarie resurser inte räcker till, säger Noomi Eriksson, direktör för sjö- och flygräddningsavdelningen på Sjöfartsverket.
I de fall räddningshelikoptrarna används i kommunala räddningstjänstärenden har staten enligt lagen om skydd mot olyckor (LSO) inte rätt till någon ersättning. Men eftersom räddningshelikoptrarna till största del finansieras av handelssjöfarten samt den civila och militära luftfarten uppstår därmed ett anmärkningsvärt förhållande; när Sjöfartsverkets helikoptrar deltar i kommunal räddningstjänst är det i praktiken färjerederier, flygbolag och Försvarsmakten som betalar huvuddelen av kostnaderna. Anledningen till att förhållandet uppstår är att andra former av räddningstjänst än sjö- och flygräddning är anslagsfinansierat.
– Detta förhållande har Sjöfartsverket påtalat för kommuner och statsmakter, med en förhoppning om ett klargörande av LSO. Vi anser att det är orimligt att oskäliga kostnader för kommunal räddningstjänst ska läggas på handelssjöfarten och den kommersiella luftfarten, säger Noomi Eriksson.
Sjöfartsverket har sökt lösningar på frågan genom att fakturera berörda räddningstjänster i de fall räddningshelikoptrarna använts i kommunala räddningstjänstärenden. Betalningsviljan har i de fallen inte varit särskilt stor, vilket innebär att dilemmat med vem som ska betala för tjänsten ännu kvarstår.
Om Sjöfartsverkets räddningsansvar
Sjöfartsverket ansvarar för insatser, när någon är eller befaras vara i sjönöd, samt för sjuktransporter från fartyg. Ansvaret gäller kustområdet samt Vänern, Vättern och Mälaren, exklusive hamnområden. Sjöfartsverket ansvarar för lokalisering av luftfartyg vid inträffat eller befarat haveri, eller då fara hotar lufttrafiken. Området är hela Sverige. När luftfartyget är lokaliserat, övergår ansvaret till kommunal räddningstjänst eller fjällräddningstjänst – utom till havs, då Sjöfartsverket även ansvarar för räddningsinsatsen.
Läs mer om Sjöfartsverkets räddningshelikoptrar:
Därför släcker inte Sjöfartsverket skogsbränder
Inga lagbrott enligt oberoende experter
