2010 skenade plötsligt statistiken. Efter att landstinget under några år hade legat på strax över 44 000 ambulansutryckningar per år i hela länet steg plötsligt antalet ordentligt under ett par år. 2012 ryckte ambulans ut över 60 000 gånger.
Samma år fick enheten för prehospital vård i uppdrag att se över vad man kunde göra åt situationen. Tillsammans med de entreprenörer som hanterar ambulansverksamheten – SOS Alarm, Falck Ambulans (sköter centrala och västra länet) och Ambulanssjukvården i Östergötland (sköter östra länsdelen) – har de sedan dess gått igenom rutinerna och styrt om verksamheten. Det har gett resultat: prognosen för 2014 är 50 946 ambulansuppdrag.
– Syftet är att få en bättre ambulanssjukvård och att nyttja skattemedlen på ett så bra sätt som det går, säger Erik Freiholtz, som tillsammans med Magnus Käck är verksamhetsutvecklare på enheten för prehospital vård.
Beredskapsuppdrag gick överstyr
Framför allt har man dragit ner på så kallade beredskapsuppdrag. I stället för att omedelbart skicka en ambulans från Mjölby när de tycks slut i Linköping ser man efter om det inte finns någon som är nästan fri i närheten, till exempel som precis lämnat av på akuten. Förr fick ofta beredskapsambulansen avbryta sitt uppdrag och åka hem tomhänt för att en ambulans på närmare håll blev redo. Nu undviks sådana dubbelkommenderingar.
– Förut hade vi över 6 000 beredskapsuppdrag utan någon patient i bilen på ett år. Vi hade tomma ambulanser som åkte 30 000 mil om året. Nu är vi nere på 2 000 såna uppdrag, säger Magnus Käck.
Varför skenade uttryckningarna 2010?
– Det vet vi inte, men det är samma utveckling i hela västvärlden. Patienterna ställer andra krav i hela sjukvården och det är ökade besök på akutmottagningarna. Och så ser vi att beredskapsuppdragen gick överstyr, säger Magnus Käck.
Förbättrad arbetsmiljö
Att minska antalet utryckningar är så klart inte ett självändamål. Men det frigör resurser till annat och har påverkat huvudmålet: att det i 75 procent av akutfallen ska ta högst tio minuter från larmning till att ambulansen är framme hos patienten. Under 2010-talet har siffran legat mellan 72 och 74 procent, men prognosen pekar på en förbättring i år.
Andra följder är en förbättrad arbetsmiljö för personalen. Onödiga långåkningar tvärs över länet är betydligt mindre vanliga nu, och det är lättare för ambulanspersonalen att hinna med luncher och raster.
Dessutom sparar arbetet pengar till landstinget.
– Det är klart, men det är inget huvudfokus. Vi vill använda skattepengarna så bra som möjligt, säger Erik Freiholtz.
Samverkan är nyckeln
Östergötlands framgång har inte gått obemärkt förbi. Det är flera andra landsting som visat intresse för arbetet. Nyckeln till framgång har varit samverkan – att alla enheter jobbat tillsammans.
– Att alla jobbar mot samma mål tillsammans är förutsättningen för att vi har lyckats så bra, säger Erik Freiholtz.
Text: Erik Wallsten, Corren, Arkivfoto: John Thorner, Illustration: Sven Åsheden
