– För oss handlar det inte om att välja mellan SOS Alarm eller köra själva. Det är ett val mellan upphandling eller egen regi. Utifrån den syn vi har på vad ett larm är väljer vi egen regi för att få bättre kontroll över hela kedjan, säger Kenneth Österberg (S), landstingsråd i Västmanland.
Tidningsrubrikerna om ambulansdirigeringen i mälarregionen har under de senaste åren handlat om brutna avtal, ömsesidiga stämningar och skadeståndskrav i mångmiljonklassen.
Gick ifrån SOS
2011 upphörde samarbetet mellan offentligägda SOS Alarm och sjukvården i Uppsala, Västmanland och Södermanland i samband med att det gamla avtalet gick ut.
De tre landstingen, som då också samarbetade med Gotland, valde efter upphandling att i stället anlita privata vårdföretaget Medhelp. Detta bland annat för att få tillgång till mer medicinskt kunniga larmoperatörer.
Men Medhelp och landstingen kom inte överens om omfattningen på uppdraget och betalningen. SOS Alarm tog i november förra året tillfälligt tillbaka larmcentralen med operatörer placerade i Stockholm och på andra externa orter medan landstingen utredde hur larmsamtalen ska tas emot i framtiden.
– Det har blivit lite snurrigt. Operatörerna har inte samma lokalkännedom som vi själva, vilket man får ha stor förståelse för. Men det blir irritation när de exempelvis inte alltid larmar närmaste bil, säger Martin Jansson, ambulanssjuksköterska i Nyköping-Vagnhärad. .
Onödiga larm
Ambulanssköterskorna ute på fältet har också stört sig på att det blivit onödigt många prio ett-larm med bilar som åker ut med påslagna sirener och blåljus till patienter som skulle kunna åka i egen bil till närmaste vårdcentral eller få vård i hemmet.
– Ytterst handlar det om säkerhet. Det gäller ju att ha så många bilar som möjligt tillgängliga för uppdrag där de verkligen behövs. Alla prio ett-körningar innebär dessutom en viss risk.
Lösningen blir nu att de tre mälarlandstingen startar egna larmcentraler i samarbete med varandra. Centralerna bemannas med sjuksköterskor som antingen jobbar heltid som larmoperatörer eller som skiftar mellan att svara på larmsamtal och jobba i exempelvis en ambulans.
– Förhoppningsvis blir det här både en långsiktig och bra modell, säger Martin Jansson
Svåraste uppdraget
Vårdfacken har inte haft några invändningar mot upplägget.
– Kompetensen är jätteviktig. Larmoperatör är ett av de svåraste uppdragen som finns, säger Ulla Jordán, ordförande i Vårdförbundet i Södermanland.
Utredarna har tittat på hur larmcentralerna är organiserade i ett tiotal andra länder, däribland Norge.
– Vi har plockat russinen ur kakan och anpassat det efter svenska förhållanden, säger Per Andersson, verksamhetschef för ambulanssjukvården i Uppsala län.
– När vi bygger en tjänst under ständig utveckling för 20-25 år framåt krävs det drift i egen regi. Det är svårt att skapa långsiktighet om man måste gå ut och upphandla med jämna mellanrum.
Portal in i vården
Enligt Per Andersson får larmcentralen nu en tydligare roll som portalen in i sjukvården. Med sköterskornas kompetens blir det lättare att se till att sjuka eller skadade får rätt vård på rätt nivå.
– Sjukvården börjar med att larmsamtalet tas emot och fortsätter tills patienten blivit utskriven från sjukhuset, lämnat vårdcentralen eller fått vård i hemmet.
Per Andersson menar att det i de allra flesta fallen handlar om att få det interna samarbetet inom sjukvården att fungera på optimalt sätt.
Mer sällan är det frågan om utryckningar till stora olyckor och katastrofer där flera myndigheter samarbetar.
– Det måste fungera i vardagen när det handlar om exempelvis en hjärtinfarkt, en stroke eller en höftfraktur.
– Rent medicinskt är tillståndet ofta lika allvarligt vid sådana uppdrag. Men de gör sig inte lika bra på bild i tidningarna som kraschade bilar.
Enligt Per Andersson finns det också en ny syn på vad en ambulans är som i sin tur ställer nya krav på hur larmcentralerna ska fungera.
– I dag är en ambulans ingen transportresurs. Det är ett akutrum slash intensivvårdsavdelning på hjul.
Men en sammanhållen vårdkedja behöver inte innebära att sjukvården blir sämre på att samarbeta med andra myndigheter, menar han.
– Man behöver inte sitta i samma lokal för att dela information. Vi ska ta ett stort ansvar för att få till bästa möjliga samarbete.
Blivit utnyttjade
Åke Kjellin, affärsområdeschef för vård inom SOS Alarm, säger att företaget var tydlig med vad man kunde leverera med extremt kort uppstartstid när SOS hastigt fick ta över treklöverns ambulansdirigering senhösten 2013.
– Både landstingen och vi visste vilka konsekvenser det skulle få för bland annat svarstiderna under tiden som vi successivt utvecklade kompetensen och höjde kvalitén.
Kjellin tycker det är tråkigt att landstingen kritiserar hanteringen när man känt till förutsättningarna.
– SOS Alarm ställde upp för treklövern när de hamnade i en besvärlig situation. Det är märkligt att de nu utnyttjar det i en argumentation för egen regi.
Vad blir konsekvenserna av att samtalen till 112 nu ska kopplas vidare?
– Det beror på om man har olika tekniska system och andra omständigheter. Men det riskerar att bli en fördröjning. Det finns risker som måste analyseras och utredas. Vem ansvarar exempelvis för en hjälpsökande som kan vara svårt sjuk om nästa led inte kan svara och ta över?
Hur går det med samordningen mellan olika myndigheter när sjukvården går över till egen regi?
– Samverkan med olika lokala och regionala lösningar försvåras vid händelser som kräver flera olika hjälpresurser. Det kan vara allt från vardagshändelser som trafikolyckor eller villabränder till större samhällskriser som exempelvis Backabranden i Göteborg eller om något liknande Utöya skulle hända igen.
Text: Mats Jonsson
Foto: Privat och SOS Alarm
