Enligt den nya avhandlingen har tiden det tar för någon att larma 112 vid ett drunkningstillbud halverats sedan 1990-talet, från 6 minuter då till 3 minuter under senare år. En utveckling som sannolikt är en följd av mobiltelefonutvecklingen. Under samma period (från 1992-1996 till 2007-2011) har tiden från larm till dess att en ambulans kommer fram till olycksplatsen däremot ökat, från i genomsnitt 8 minuter till 11,5 minuter.
– Det är ingen bra utveckling eftersom den nya studien också visar att överlevnaden var starkt associerad med kortare ambulansresponstid. Ju kortare tid till ankomst av ambulans desto högre överlevnad, säger Andreas Claesson, författare av avhandlingen och doktorand på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.
Samtidigt som andelen bevittnade fall vid drunkning är låg har andelen som får hjärt- och lungräddning före ambulansens ankomst under de senaste 20 åren dock ökat från cirka 60 procent till nära 80 procent, vilket är bland de högsta siffrorna i världen. Det är idag cirka 10 procent som överlever hjärtstopp till följd av drunkning, men andelen som läggs in levande på sjukhus efter ett drunkningstillbud är i ökande. Enligt Andreas Claesson skulle den siffran kunna öka ytterligare med hjälp av badvakter och livräddare.
– En utvärdering av havslivräddare i Tylösand visar att dessa en solig sommardag med uppemot 40 000 strandbesökare och oberoende av fysisk ansträngning utför hjärt- och lungräddning av hög kvalitet långt ifrån traditionell sjukvård. Med hjälp av badvakter och livräddare finns det en möjlighet att öka bevittnandegraden vid hjärtstopp på badstränder samt utföra hjärt-lungräddning i väntan på ambulans.
Avhandlingen – Lifesaving after cardiac arrest due to drowning, characteristics and outcome – försvaras vid en disputation den 20 september.
Kontakt: Andreas Claesson, doktorand vid institutionen för medicin, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, telefon: 0704-940546, e-post: andreas.claesson@telia.com
