Kjell Gustavsson erkände de faktiska omständigheterna men förnekade brott eftersom han agerade för sin egen säkerhet ute på vägarna. Till sitt försvar hävdade Kjell Gustavsson också att blåljusrampen på biltaket inte kan betraktas som en larmanordning i lagens mening eftersom det saknades ljudanordning (siren).
Åklagarens domskäl. Åklagaren förhörde både bilbärgaren och polismannen och refererade i sitt åtalsyrkande till fordonsförordningen (2009:211).
I föreskriftens 23:e kap 1 § framgår det att larmanordning ska finnas på utryckningsfordon och att larmanordning inte får finnas på andra fordon. I bestämmelsen anges vidare att larmanordning består av lykta och ljudanordning.
Åklagaren hävdade vidare att det är styrkt att bilbärgaren den 5 december 2011 har monterat lyktor, s.k. blåljus, på sitt fordon, som inte är ett utryckningsfordon. Vidare är det styrkt att lamporna är att betrakta som sådana lyktor som avses i Vägverkets föreskrift.
Ordalydelsen i 23 kap 1 § Vägverkets innebär att det krävs både lykta och ljudanordning för att det ska vara fråga om en larmanordning.
Åtalet ogillades. Den nu aktuella bestämmelsen kan inte läsas på så sätt att det skulle vara otillåtet enligt detta att på ett fordon som inte är ett utryckningsfordon ha enbart en lykta eller en ljudanordning.
Det har i målet inte påståtts att fordonet varit utrustat med någon ljudanordning och det har därmed inte varit fråga om en larmanordning enligt föreskriftens mening (se Hovrätten för Västra Sveriges avgöranden från den 24 augusti 2011, mål B 1814-11).
Domen slår fast att vem som helst i princip kan montera blåljus på sitt fordon.
En liknande dom kom också för en man i en stockholmsförort. Den mannen hade också blåljus på sin bil och åtalades för ”Föregivande av allmän ställning”, tingsrätt och hovrätt anser dock inte att mannen utgett sig för att vara någon ”annan” – bara för han hade blåljus på sin bil
Och orsaken tycks vara en misslyckad formulering i fordonsförordningen.
Kjell Bäckman. , Sektion Fordonsgodkännande väg, på Transportstyrelsen besvarar mina fågor så här:
Är det någon ny formulering i sikte?
– Det råder enligt vår mening en missuppfattning att det är fritt fram att montera ”blåljus” på bilar.
– Enligt VVFS 2003:22 (21 kap. 7§) och TSFS 2010:2 (Bilaga 1, 20 Rad K3) så får ”Fordon inte ha strålkastare eller lyktor av annat slag än de som finns angivna i dessa eller andra av Transportstyrelsen utfärdade föreskrifter”.
– Det innebär enligt vår mening att den enda lyktan med blått ljus som får finnas på ett fordon är den blå lyktan som ingår i larmanordningen på ett utryckningsfordon.
Innebär detta att Uddevalla Tingsrätt och Transportstyrelsen tolkar föreskriften på olika sätt?
– Svar Nej. Tingsrätten har prövat brott mot 23 kap 4§ i VVFS 2003:22 enligt åklagarens åtal. Vi anser att det är ett brott mot andra bestämmelser i våra föreskrifter.
Vilka andra bestämmelser är det då ett brott mot?
– Det är ett brott mot kraven i VVFS 2003:22 (21 kap. 7§) eller TSFS 2010:2 (Bilaga 1, 20 Rad K3) beroende på om bilen är tagen i trafik före eller från och med den 1/7 2010.
Text: Sven Åsheden Foto: Falck
P.S. Vill du läsa domarna? Maila till: info@s112.se så skickar vi dem i pdf-format.
