Polisen struntar i nollvisionen, sin egen interna trafiksäkerhetspolicy och sänder dåliga signaler till allmänheten. Dessutom finns det uppenbar fara för liv och hälsoförluster vid efterföljande i en biljakt. Därför måste polisen anmäla sig själva till Justitieombudsmannen så att en granskning kan komma till stånd. Detta är mina slutsatser efter polisjakten genom Norrköpings gator som medierna rapporterat om den senaste tiden.
Efter att ha sett videoupptagningen från en polisbil som kört efter ett misstänkt fordon genom Norrköpings gator har jag blivit skrämd över att vad jag har fått se. År 1997 antog Sveriges Riksdag den så kallade nollvisionen som gäller oss alla i vägtrafiken inklusive polisen. Polisen ska vara en huvudaktör i att leda nollvisionsarbetet och dessutom uppträda som en förebild i trafiken. Enskilda polisbilsförare tror att de kan göra tidsvinster genom att köra i mycket höga hastigheter i stadsmiljöer.
Sanningen är att de inte lyckas med att göra några tidsvinster överhuvudtaget. I stället lyckas utryckningsförare som kör i höga hastigheter på stadsgator öka riskerna och därmed sannolikheten för att tredje part, det vill säga oskyddade trafikanter från allmänheten kommer till skada. Risken för personskador och till och med dödliga skador ökar drastiskt. Jag blir naturligtvis både ledsen och beklämd när man ser en videoupptagning från en målad polisbil som framförs i hög fart på gatorna i centrala Norrköping. Det är ren tur att ingen krasch eller påkörning inträffar. Mycket folk på gatorna och oskyddade trafikanter är inga gynnsamma förutsättningar för utryckningskörning. Det borde alla polismän känna till.
Videoupptagningen, händelserapporten (HR-rapporten) från polismyndigheten och uppgifterna i medierna att vakthavande befäl fattat beslut om att efterföljandet ska avbrytas, måste enligt min mening utredas med tanke på de risksituationer som uppstått vid framförandet av polisfordonet. Har föraren iakttagit särskild försiktighet? Frågorna måste utredas ur flera perspektiv: etiskt och juridiskt.
Naturligtvis har ingen gjort något fel. Så brukar det alltid heta i dessa sammanhang. Det är alltid svårt för den enskilde polisbilsföraren att fatta beslut i svåra situationer när polisbilen rullar. Men är polisen verkligen utbildade för att köra polisbil i sådana här hastigheter och miljöer? Har de fått utbildning i stopp och prejning av fordon som de efterföljer?
Det är viktigt att polisledningen förklarar för allmänheten vilka signaler de sänder ut. Trafiksäkerheten är satt ur spel i Norrköping, enligt min mening. Kan allmänheten ha förtroende för polisen i trafiken? Enligt min mening är det nu viktigt att polisen själva gör en anmälan till Justitieombudsmannen (JO) i Stockholm och ber att få händelsen utredd. Hos JO finns det i dag fler fall som granskas när det handlar om biljakter i höga hastigheter. I annat fall kommer polisen själva inte att lära någonting av denna typ av händelser.
Nästa gång kan det uppstå dödliga skador när en polisbil krockar med en oskyddad trafikant eller en folksamling. Låt oss göra allt för att minska den risken.
JÖRGEN LUNDÄLV docent i trafikmedicin, Umeå universitet
