Årets magisterarbete inom ambulanssjukvård – NOMINERING NR 3
Författare: Linda Johnsson Karin Olsson Kurs: Ambulanssjuksköterskeutbildning
Huvudområde: Vårdvetenskap Handledare: Gabriella Norberg och Birgitta Wireklint Sundström
Nivå och poäng: Magisternivå, 15 högskolepoäng Examinator: Anders Bremer, Högskolan i Borås
Varför har ni undersökt om kontaktytor i svensk ambulansmiljö kan utgöra en källa till VRI och därmed bli en risk för patienters hälsa?
Linda Johnsson och Karin Olsson berättar:
– Tidigare studier visar att om vårdare brister i sina vårdhandlingar kan patienten drabbas av komplikationer i form av VRI (Vårdrelaterade infektioner). De vanligaste bakterierna när det gäller VRI är Stafylokocker Aureus. Vårdaren har då orsakat en vårdskada som ur ett vårdvetenskapligt perspektiv innebär ett vårdlidande för patienten. Det är därför betydelsefullt att öka medvetenheten hos ambulanspersonal beträffande smittspridning och sekundär kontamination.
– Dessutom är den prehospitala vårdmiljön komplex när det gäller exponering av olika mikroorganismer. Odlingar i ambulanser har påvisat oönskad tillväxt av flertalet BA (Biologisk Agens), vilket skulle kunna leda till VRI.
– Det är bevisat att en smitta kan föras vidare via en kontaktyta och det finns påvisade brister i följsamhet till gängse hygienrutiner. Detta är problematiskt för patientsäkerheten.
Urvalet – två ambulansdistrikt
I distrikt A finns det nio ambulansstationer med totalt 15 ambulanser. Linda och Karin odlade i fem ambulanser på två stationer.
I distrikt B finns det fyra ambulansstationer med totalt fyra ambulanser. Linda och Karin odlade i tre ambulanser på en station.
Datainsamlingen har skett med:
► Odlingar med kontaktplattor
► Frågeformulär – Hygien- och städrutiner
Det genomfördes 31 kontaktodlingar i 8 ambulanser och 14 anställda inom ambulanssjukvården besvarade frågeformuläret.
Resultat blev:
Fordonsratt
Samtliga odlingar gjorda på fordonens ratt visar att mängden bakteriekolonier är inom intervallet för ”ej godtagbar yta”.
Hälften av personalen uppfattade att ratten var ett av de ställen som utsattes för mest frekvent kontakt.
Datorskärm
Odlingarna på datorskärmen visade att mängden bakteriekolonier i 50 % av fallen var tveksamt godtagbara och 25 % var ej godtagbar yta. Ingen av personalen uppfattade datorskärmen som en yta som utsätts för frekvent kontakt med händer. Dock var det en som angav att alla delar till övervakningen var utsatta för frekvent kontakt vilket skulle kunna inkludera datorskärmen.
Skrivstöd
Samtliga odlingar på baksidan av skrivstödet visade att mängden bakteriekolonier hamnade inom intervallet ”ej godtagbar yta” i likhet med odlingen på fordonsrattarna.
Ingen av personalen uppfattar skrivstödet som en yta som utsetts för frekvent handkontakt. I en av ambulanserna fanns inget skrivstöd att tillgå.
Handtag höger sida om patient
Odlingarna visar att bakteriekolonier befinner sig i intervallet ej godtagbart i fem fall. Frågeformulärsvaren visar att fem av personalen uppfattar att handtaget för patienten utsätts för frekvent kontakt. Två personal har skrivit att patientnära ytor utsätts för frekvent kontakt, vilket kan tolkas som att respondenterna i detta även inkluderar handtaget.
Antal bakteriekolonier
Majoriten av personalen uppfattar att båren är den yta som utsätts för mest frekvent kontakt, därefter kom ratten och sedan handtag. Den yta som visar på mest bakteriekolonier i studien är ratten.
Baksidan av skrivstödet som inte nämndes av någon av vårdarna visar sig vara den yta om innehöll näst mest BA i genomsnitt.
Som samlingsnamn för de mikroorganismer som kan spridas används begreppet biologisk agens (BA) (Arbetsmiljöverkets författningssamling, 2005).
Under 10 procent är godkända
Endast tre (9,7 %) av studiens 31 odlingar var godkända. Dessa var utförda på två datorskärmar och ett patienthandtag.
De godkända odlingarna var utförda i olika ambulanser.
Det går inte att se någon klar skillnad mellan distrikt A och B efter analyserna av odlingssvaren.
Personalens svar i frågeformuläret
Resultatet från fråga ett i frågeformuläret synliggör att det finns ett protokoll för storstädning som ska signeras vid utförandet.
Endast tre av de 14 anställda nämner daglig städning efter patient i samma fråga.
Det framkom i fråga två att åtta anställda hade fått utbildning i städrutiner.
I fråga tre framkom det att alla utom en bland personalen har tagit del av stationens städrutiner.
I fråga fyra framkom att de medel som fanns att tillgå främst var alkoholbaserad ytdesinfektion, Virkon och allrengöring med tensider. Personalen hade en klar uppfattning av att de visste när respektive medel skulle användas.
I fråga fem nämndes båren som den mest utsatta ytan av tio i formuläret, ratten nämndes sju gånger. Av dessa var det fyra personal som angav både ratten och båren som utsatta ytor. Två angav endast båren medan endast en angav bara ratten.
Kontaktytor och städning
– Kontaktytor innebär de ytor som utsätts för frekvent kontakt. Det är vedertaget att handen är den största faktorn till smittspridning berättar Linda Johnsson
– Viktigast när det gäller städning är att prioritera ytor som är patientnära och som utsätts för frekvent handkontakt tycker Karin Olsson
SLUTSATS
Linda Johnsson och Karin Olssons slutsats är bland annat att majoriteten av de kontaktytor som odlats inte var godtagbart rena. Det handlar främst om patientnära ytor som utsätts för frekvent handkontakt.
Frågeformulär och odlingssvar antyder att verksamheternas städrutiner sviktar.
Trots att hälften av personalen hade genomgått städutbildning var övervägande andel ytor orena beroende på otillfredsställande städning.
Ambulanssjukvården behöver därför se över sina städrutiner för att inte orsaka ett onödigt vårdlidande.
Samanfattande text: Sven Åsheden Foto: Sven Åsheden
