I ett yttrande till regeringen skriver Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) att det är nödvändigt att genomföra förändringar på alarmeringsområdet.
– Vi vet att det finns brister som måste åtgärdas. Bland annat vad gäller samordningen mellan olika aktörer, säger SKL:s ordförande Anders Knape.
Men det förslag som en statlig utredning presenterat om att bilda en ny alarmeringsmyndighet kommer att skapa fler problem än det löser, enligt SKL.
– Till exempel föreslås att myndigheten endast ska sköta utlarmning vid mycket akuta tillstånd medan övriga ärenden hänvisas till bland annat kommuner och landsting. Olika instanser ska alltså dirigera samma resurser. Det kommer inte att fungera i praktiken, säger Anders Knape.
I dag hanterar larmcentraler både akuta och icke-akuta larm. De ser helheten och vet vilka resurser som finns tillgängliga i både kommunal räddningstjänst och i ambulanssjukvården.
– Utredningens förslag rubbar denna ordning. Det finns en uppenbar risk för problem i samordningen och användandet av resurser. Kommuner och landsting blir dessutom tvungna att bygga upp parallella ledningscentraler vilket kommer att medföra stora kostnader, säger Anders Knape.
– Det måste vara en och samma instans som sköter utlarmning och dirigering av ambulanser, räddningstjänst och andra resurser.
SKL föreslår därför att nuvarande system, med ett bolag som ägs gemensamt av staten och SKL, utvecklas. Enligt SKL bör SOS Alarm, utöver att sköta nödnumret 112, ges ensamrätt när det gäller utlarmning av ambulanssjukvård och kommunal räddningstjänst.
– På så sätt kommer man tillrätta med den problembild som utredningen identifierat samtidigt som nuvarande lednings- och verksamhetsansvar bevaras. Kommuner och landsting får fortsatt inflytande, vilket är oerhört viktigt, säger Anders Knape.
Hämta hela yttrandet: ”En myndighet för alarmering” (pdf-dokument, nytt fönster)
