Att köra lastbil och buss i sitt yrke är ett ansvarsfullt arbete som ställer höga krav på kunskap och skicklighet. Lagen om yrkesförarkompetens som utfärdades av näringsdepartementet 2007-11-29 ska säkerställa att alla lastbils- och bussförare har den kompetens som är nödvändig för yrket.
Lagen bygger på ett direktiv som är antaget av EU och gäller förare som utför gods- eller persontransporter med fordon som kräver körkortsbehörigheterna C1, C1E, C, CE, D1, D1E, D eller DE.
Samma lag innehåller också krav på grundläggande trafikutbildning, som efter godkänt prov leder till ett yrkeskompetensbevis. Beviset gäller därefter i fem år. För att få ett nytt bevis krävs att föraren genomgår en återkommande fortbildning. Lagen gör däremot inga anspråk på att definiera begreppet yrkesförare. Och behörigheterna C, CE, D och DE betyder inte med automatik att innehavaren är yrkesförare.
Transportstyrelsen menar att det leder fel att fundera på om en professionell förare av ett uttryckningsfordon är yrkesförare eller inte. Det finns en mängd andra yrken där man utför yrkesmässiga persontransporter eller kör mycket bil, som inte heller kan göras jämförliga med yrkesförare som omnämns i lagstiftningen ( 2007:1157, 2009:43).
Kompetensbevis ett krav i Norge
I Norge måste alla förare av ett utryckningsfordon inneha ett kompetensbevis. Kompetensbeviset utfärdas av Statens vegvesen som en nationell kod (160) i körkortet. Kompetensbevis och kod 160 i sitt körkort erhåller den förare som genomgått en grundläggande teoretisk och praktisk utbildning i utryckningskörning.
Kompetensbeviset gäller därefter i fem år. För att förnya kompetensbeviset krävs att föraren genomgår en återkommande fortbildning, är under 70 år och kan uppvisa ett giltigt läkarintyg. Den som är mellan 65 och 70 år måste förnya kompetensbevis och läkarintyg varje år.
Kravet är till stora delar, bortsett från utbildningens innehåll, identiskt med det svenska kompetensbevis som gäller för att få framföra buss eller tung lastbil i yrkesmässig trafik.
Nationellt kompetensspår
Akut- och katastrofmedicinskt centrum (AKMC) har tagit över stafettpinnen från Trafikverkets utbildningscentral och tänker nu driva det nationella kompetensspåret i egen regi. AKMC är en del av Akutsjukvården i Västerbotten, där det bedrivs forskning, projekt och utbildningar inom en rad profilområden. Ett profilområde handlar om att sprida ny kunskap till befintliga och blivande trafikinstruktörer runtom i landet.
Pontus Albertsson, Med. Dr. och projektledare tror att detta kan vara ett sätt att driva frågan om nationell licens för utryckningsförare, i väntan på att myndigheterna ska ta ett initiativ i frågan, likt Norges Code 160.
Sven Åsheden, Chefredaktör och ansvarig utgivare
sven@s112.se
