Alarm Ambulansförbundet har en längre tid uppmanat regioner, landsting och vårdgivare att skyndsamt etablera reell beredskap för den ökade graden av strukturella hot och grovt våld.
Vi har vid ett antal uppmärksammade händelser svarat för skydd vid rättsliga processer efter diverse allvarliga våldsdåd, attentat och upplopp, något förbundet menar i första hand måste vara en angelägenhet för arbetsgivarna.
Förbundets medlemmar erfar en tilltagande grad av ambulansutlarmningar som inte överensstämmer med larmorsak. Exempelvis har av inringaren uppgiven fraktur eller blödning visat sig vara resultat av en kniv eller skottskada. All den stund ambulanspersonalen når den skadade sker inte sällan förtäckta hot som ”det här håller du käft om” och ”blanda inte in polis”, och väl på sjukhuset upprepas ofta budskapet.
Det är inte heller ovanligt att en kortege med bilar medföljer ambulansen till sjukhuset efter skjutningar, där stora grupper av människor kräver att få komma in. Det kan inte beskrivas på annat sätt än en kaotisk händelsespiral som skrämmer sjukvårdspersonalen. För den oinvigde kan det vara svårt att förstå vilka maktstrukturer som kriminella nätverk utgör. Det kan bland annat röra sig om kända våldsverkare och gängmedlemmar med tillgång till tunga vapen. Ambulanspersonalens oro inför nattarbete ökar konstant.
Ett synnerligen allvarligt faktum är att anställda inom vården i mindre grad vågar anmäla brott som begåtts eller som de indirekt blivit vittne till. Utvecklingen är utifrån arbetsmiljösynpunkt oerhört bekymmersam. Normaliseringen av skjutningar och övrigt grovt våld bidrar till en upptrappning av acceptansgraden.
Exempel på händelser:
- utlarmningar med angivna skador/sjukdomar som sedan visar sig vara kniv- eller skottskador. På hämtplats klargörs att all polisinblandning kan få konsekvenser (hela vårdkedjan drabbas).
- utlarmningar till lägenhetsbråk där inget sjukvårdsbehov föreligger.
- utlarmningar till riskadresser dit polisen aldrig åker med mindre än flertalet patruller.
- utlarmningar utan skydd där inringaren redan till alarmcentralen hotat med konsekvenser om polis skickas.
- ambulanstransporter där ”patient” underförstått meddelar att personalen ska göra vad den blir tillsagd.
- omhändertagande av grovt misshandlade, knivhuggna eller skjutna individer (ger inte sällan traumatiska reaktioner hos ambulanspersonalen).
- kollegor som hotas, där kollegorna av rädsla vägrar att vittna (leder till osämja och uppsägningar).
Åtgärdsförslag:
- ökat larmskydd och en intern säkerhetsorganisation för att utreda hot som kan leda till följdverkningar för hela verksamheten.
- medföljande skyddsfordon (personskydd via säkerhetsbolag) vid nattarbete. Vid många akutmottagningar finns i dag ordningsvakter.
- rättsligt stöd i den händelse personalen vågar anmäla brott eller vapeninnehav hos patienter.
- utbildning i fysiskt självskydd och konflikthantering för all personal.
- åtgärdsbatteri med utbildning i hantering av skott- och knivskador (inkluderar splitterskador från handgranater).
- skyddsväst i gult/grönt med skydd mot grövre vapen med texten ”ambulans” på både bröst och rygg (i syfte att skydda vid attentat etc).
- hjälmar av skyddsklass IIIA (med splitterskydd) till följd av ökat antal attacker med handgranater mot bostadshus och polisfordon.
- utökat samarbete mellan myndigheter (flagga farliga adresser eller misstänkta säkerhetsrisker).
Henrik Johansson, förbundsordförande Alarm Ambulansförbundet
