Varje år dör tusentals svenskar av plötsligt hjärtstopp. Tiden efter kan vara mycket svår för närstående, men få erbjuds stödinsatser av vården. En ny avhandling av Nina Carlsson lyfter behovet av professionella stödinsatser för att hjälpa närstående hantera sorgen.
– Förlusten av en familjemedlem eller nära person är en av de mest stressfyllda upplevelserna i en människas liv. Hos närstående kan förlusten få en påtaglig påverkan på både psykisk och fysisk hälsa. Trots detta saknas idag strukturerat stöd för närstående inom vården. För att kunna utveckla ett sådant stöd krävs kunskap om närståendes sorgereaktioner, säger Nina Carlsson, forskare i vårdvetenskap vid Linnéuniversitetet och legitimerad sjuksköterska.
Vanligt med sorg som inte avtar
Nina Carlssons avhandling visar att en betydande del av de närstående drabbas av förlängd sorg, det vill säga sorg som inte avtar med tiden, men även ångest och depression i efterloppet av den plötsliga förlusten.
Men vården brister ofta i att fånga upp de närståendes behov. Av de närstående svarade 86 procent att de inte erbjudits något stöd av hälso- och sjukvården.
– Närstående kan beskriva att stödet de fått av personal i det akuta skedet har varit till hjälp men att det sedan kan uppstå ett vakuum efter dödsfallet där de närstående saknar stöd över tid och beskriver att de inte vet var de kan vända sig för stöd.
Saknas etablerad kontakt med vården
En förklaring är att det vid plötsliga dödsfall ofta saknas en etablerad kontakt mellan den närstående och vården att bygga vidare på. Det är den närståendes ansvar att söka stöd, vilket inte alla förmår.
– Detta kan vara en allt för stor uppgift och den sörjande riskerar då att lämnas med bördan av komplicerade sorgereaktioner. Berättandet är en viktig del för närstående som måste anpassa sig till livet utan den avlidna personen. Närstående beskrev i intervjuerna att det kan vara svårt att förstå varandras sorgereaktioner och att närstående inte vill belasta andra människor med sin sorg.
Behövs strukturerat stöd
Nina Carlsson menar att sjukvården behöver erbjuda ett strukturerat stöd till närstående. Varje närstående bör erbjudas åtminstone att personal från hälso- och sjukvården besvarar de frågor som finns.
Uppföljande samtal är betydelsefullt av flera anledningar. Det minskar frågor hos den närstående, samtidigt som det ger en möjlighet för vården att identifiera den närståendes behov av ytterligare stöd.
– Vid plötsligt hjärtstopp och död lämnas närstående med många frågor. För att förstå vad som hänt och för att inte fastna i ett ältande av tankar är det betydelsefullt att få ställa sina frågor och få de svar som finns. Det kan vara frågor om vad som händer när en person drabbas av hjärtstopp, en rädsla att själv drabbas av hjärtsjukdom, eller att någon annan ska drabbas. Det kan minska oro att själv få bli undersökt.
Flera goda exempel
Här går det att dra lärdomar från den palliativa vården.
– Utifrån ett palliativt förhållningssätt ingår ett ansvar för närstående. Vården utformas utifrån de behov patient och närstående erfar. Vi behöver inte uppfinna hjulet utan kan lära av goda exempel.
Det finns många goda exempel på stöd till närstående i samband med akutvård också, tillägger hon. Till exempel i de fall som det finns en särskild stödperson i det akuta skedet som stannar och tar hand om de närstående.
– Men just vid dödsfall utanför sjukhus kan det bli ett glapp, särskilt om det saknas en vårdkontakt sedan tidigare. Vi i hälso- och sjukvården behöver också utbildning och träning i hur vi implementerar ett familjefokus och ser närståendes behov av stöd i samband med hjärtstopp. Personalen är olika bekväma med att möta närstående och tala om döden.
Vid ett plötsligt hjärtstopp är det viktigt att både närstående och personal får möjlighet att bearbeta det som har hänt. Genom utbildningsinsatser kan personalen bli mer bekväm med att samtala om döden och möta existentiella frågor. Jag skulle i framtiden gärna se någon form av påbyggnadsdel av utbildningen i hjärt- och lungräddning med fokus på närståendes situation.
Mer information
- Nina Carlssons avhandling Sorgereaktioner hos närstående till personer som avlidit till följd av plötsligt hjärtstopp är ett resultat av hennes forskningsprojekt med samma namn.
- Linnéuniversitetets forskning om hjärtstopp bedrivs inom forskargruppen The innovative Cardiac Arrest REsearch group (iCARE)
Kontakt
Nina Carlsson, doktorand, 0480-44 63 55, nina.carlsson@lnu.se
Ulrika Bergström, pressansvarig, 070-259 36 29, ulrika.bergstrom@lnu.se
