Tryck över bröstet är en av de vanligaste anledningarna till att vi ringer till SOS Alarm. Det är ett svårbedömt symptom som kan bero på en allvarlig hjärtinfarkt eller en lindrig muskelinflammation. Eller tusen andra saker. Ett nytt datorstöd ska skilja agnarna från vetet.
– Det är bara 10-15 procent av alla som ringer till SOS Alarm för bröstobehag som har en allvarlig åkomma, säger Johan Herlitz. 
Han är kardiolog och professor i prehospital akutsjukvård vid Högskolan i Borås, specialiserad på hjärt- och lung-räddning och har sedan 80-talet drivit forskningen inom området framåt. Nu har han tagit fram ett datorstöd som ska hjälpa larmoperatörer på SOS Alarm att prioritera rätt.
– Idag får cirka 80 procent av alla patienter med slutdiagnos hjärtinfarkt prioritet ett, d.v.s. snabbast möjliga hjälp. Vår forskning visar att det är möjligt att öka den siffran till cirka 90 procent utan att öka det totala antalet prio ett-larm, säger han.
Gedigen forskning
Datorstödet bygger på gedigen forskning som inkluderar resultat från den studie som kallades för ”världens största” inom sitt fält när den genomfördes 2009–2010.
Då samlade Johan Herlitz och hans forskarkollegor in data från alla som ringt till SOS Alarm i Västra Götaland, under ett års tid, och kategoriserats med bröstsmärta eller hjärtsjukdom. I studien ingick 15 400 patienter.
– Att bedöma bröstsmärta per telefon är svårt och vi såg ofta att SOS Alarm skickade ambulans för säkerhets skull. Under fyra månader fick de ställa specifika frågor där de omgående fick registrera svaren som patient eller anhörig gav. Svaren på dessa frågor har senare relaterats till patientens slutdiagnos.
Viktiga frågor att ställa
Så här lyder de frågor som är viktigast för larmoperatören att ställa: Sitter smärtan centralt i bröstet? Är smärtan intensiv? Har du tidigare besvärats av kärlkramp eller hjärtinfarkt? Detta är frågor som larmoperatörer redan ställer i dag, tillsammans med en rad andra frågor. Kuskapen är inte ny men ett samlat och rätt paketerat frågebatteri kan vara till stor hjälp.
– I två oberoende studier har vi har vi fått fram samma resultat: Fler prioriteras rätt utan att ambulanssjukvården belastas mer. Med datorstödet kan vi skilja agnarna från vetet och ge snabb vård till fler av dem som verkligen behöver det.
Vad är nästa steg?
– Vi skulle vilja att man inför det här systemet på SOS Alarm för att testa precisionen ytterligare.
Nu är det upp till dem.■
Bildtext: Johan Herlitz är kardiolog och professor i prehospital akutsjukvård vid Högskolan i Borås, specialiserad på hjärt- och lung-räddning.
Text: Rebecca Lindholm Bild: Ciprian Gorga
