För Åreambulansen är trauma vardag

Areamb3

För merparten av Sveriges ambulanser utgörs larmen av medicinfall där den äldre är patient. Det omvända gäller i Åre. En ung patientkategori där trauma är mer än vardag. Den gamla devisen att man blir bra på det man gör, tycks gälla.

689, 712 eller blir det över 800 i år? En febril tankeverksamhet utspelar sig bland vårdpersonalen i Åre innan vintersäsongen gör sitt inträde.
Vem ska gissa rätt i den prestigefulla vadslagningen över antalet gipsningar under vintern. ”Ska man bryta något ben ska man göra det i Åre”, är inte ett alltför ovanligt uttryck hos den nödställde patienten. Antalet gipsningar är imponerande och förra året bokfördes 730 gipsningar under vintersäsongen. För ambulansen i Åre är skidskador vardag.
En sedvanlig fråga från anhöriga är om de får ta emot många skidskador, vilket är som att gå in i ett bibliotek och fråga om det finns böcker. I Åre registreras runt 10 miljoner skidåk på en vinter.
Därför är Åre under vintern försedd med en dagambulans, som är bemannad mellan klockan 09 och 21.
Det är ett stort geografiskt område som ska täckas, från Åre med omnejd genom den jämtländska fjällvärlden till Storlien och norska gränsen i väster. Jämtland är ett turistlän och det är inte ovanligt att besökarna kan finnas långt bort från farbar väg.
Detta innebär att personalen måste vara beredd att ge sig ut med bland annat fjällräddningen, vilket kan innebära långa skoterturer eller andra transportmedel under hårda prehospitala miljöer. Dock är Åreambulansen inte helt lämnad åt sitt öde. Bara 2,5 mil österut i Järpen finns en dygnsambulans, som rullar mer i Åre än vid sin hemmastation, vilket förövrigt väcker en förundran om stationsplaceringen. Men även andra stationer kommer upp titt som tätt och stöttar med logistiken.
Men framförallt avlastar ambulanshelikoptern, som via Åre Hälsocentral kan sekundärtransportera patienter snabbare in till Östersundssjukhus, samtidigt som markresurserna sparas i Åre.
Tidvis kan det vara hektiska perioder för de gula fordonen, när byn tidvis fylls med upp mot 35 000 skidsugna och partyglada gäster.
Ett typiskt larm för Åreambulansen innebär många samarbeten. Vanligen är
larmorsaken en skidskada och om pis-tören anropar får ambulanspersonalen vara beredd att åka upp i backen med hjälp av skoter, för att kunna vårda och smärtstilla patienten.
Till sin hjälp att smärtstilla har personalen en stor arsenal läkemedel att välja att administrera nasalt, oralt, intravenöst eller som gas.

13 olika läkemedel mot smärta
Akutväskan innehåller hela 13 olika läkemedel mot smärta. Men som oftast klarar pistörerna att ta hand om den skadade och transportera ner till den väntande ambulansen. Om nödvändigt kan pistörerna reponera och lägga den eventuella frakturen i sträck.
Något som bland annat ambulanspersonalen i Stockholm inte bemästrar när den eftersatta ambulanssjukvården saknar denna utrustning.
Avlämningsplatsen är många gånger Åre Hälsocentral, vilket är synonymt med Vårdcentral. På Hälsocentralen finns röntgen, ultraljud men framförallt kompetens att klara sig själv.
Under en dag kan de ta emot 100-140 patienter och då är det viktigt att inte omotiverat remittera in patienter till länssjukhuset i Östersund 10 mil bort. För ambulansens del slutar inte vården vid avlämningsadressen Åre Hälsocentral.
Patienten följs vidare i vårdkedjan när mer sederande läkemedel kan bli aktuellt när skidkläder, skydd och pjäxor tas av. Uppföljningen blir snabb och konkret när röntgenbilderna levereras näst intill omgående. Förutseende krävs av ambulanspersonalen.
Hälsocentralen har öppet 7 dagar i veckan, drop-in och det går att få tag på läkare dygnet runt. Men avsaknaden av inläggningsplatser gör att ambulanspersonalen får tänka annorlunda, detta kan bland annat innebära att välja ett smärtstillande läkemedel med kort verkningsgrad när till exempel en axelluxation reponeras.
Detta för att få patienten i ett något sobert tillstånd för att kunna ta sig hem. Andra sätt att arbeta kan vara att lägga en gipsskena vid lättare frakturer, när röntgen stängt för dagen och hänvisa patienten till röntgen nästkommande dag.

Hög Kompetens
Skidåkning är en högenergisport och kanske än mer i Åre än andra svenska orter, med duktiga åkare, branta backar och stora hopp. Det finns flera larm som går under traumakriterierna, när fallen och farten är stor.
Men att blint följa traumakriterierna slaviskt och åka 10 mil till Östersund utan tanke är inte logistiskt eller resursmöjligt i en glesbygdskommun, när det till exempel i en hopp-park kan vara hög frekvens av krascher.
Därför blir händelseförloppet och statusen extra viktig. I år har det största hoppet varit 3 meter högt vid utgången och en platå på 15 meter som skidåkaren måste över innan landningen planeras.
Det har hänt att de som hoppat kort och landat på platån har frakturerat benet på grund av feldiregerad energi. En kinematik som är viktig att förstå. Något som skidsystemet tänkt på, när man utformat första hoppat i parken störst för att avskräcka den osäkre.
Utvecklingen har även varit progressiv i att tänka skadeprevention i utformningen av hopparken. Men det är inte bara olyckor från freestyleåkare. Skidskadorna har stort skadepanorama, det har varit allt från begravd i lavin till patient med fotledssmärta som försvunnit när den hårda pjäxan knäppts upp.
I den skämtsamma sekvensen i filmen Sällskapsresan 2, när läkaren känner på snökvaliten och ropar efter mer gips går lite raljerande att applicera på Åreambulansen.

Bakgrund som hjälper
Det finns en ökad situationsförstålse och kunskap hos personalen som jobbar på Åreambulansen. Förutom att personalen själv på sin fritid är ute i pisterna och känner terrängen väl, finns det hos ambulanspersonalen bland annat bakgrund som pistör, klättrare, lavinutbildare, guide, tävlingsåkare och examinerad skidlärare.
Utbildningsmässigt är alla på Åreambulansen sjuksköterskor med specialist utbildning inom ambulanssjukvård. Jämtlands län har tidigare varit bortskämda med högutbildad personal och kravet som gällt för att jobba inom ambulansen har varit någon form av ambulansutbildning, antingen 20 veckors eller universitetets specialist utbildning inom ambulanssjukvård.
Intresset utifrån att jobba vintersäsong på Åreambulansen är stort och har varit i det närmaste en omöjlighet för de som inte har haft en anställning hos Jämtlands landsting. Trots kunskapen hos ambulansfolket i Åre har de själv gjort tveksamma val i att undvika ambulansen som patient.
Det har funnits personal som krossat hälen i downhill cykling och själv ramlat ihop i högläge med cykeln som stöd utanför Åre Hälsocentral. Någon annan har dragit av korsbandet, men tryckte i sig dubbeldos Alvedon och fortsatt offpiståkningen 1 000 fallhöjdsmeter ner.
Värst är nog den ur personalgruppen som ramlade av en skoter och någon dag senare var tvungen att lägga pannan mot dörren när han skulle snyta sig. Detta för att omedvetet stabilisera upp den nackfraktur han hade ådragit sig.

Självförsörjande
I ett turistlän som Jämtland är landstingens utjämningsekonomi av betydelse. Ur ett ekonomiskt perspektiv kan man lite kapitalistiskt använda uttrycket självförsörjande om Åreambulansen.
Det blir många kronor som debiteras de utomlänspatienter som fått ambulanssjukvård i Åre. Ambulanssjukvård är kostsamt, en transport från Åre till Östersund kostar 17 200 kronor för patientens hemlandsting. Förutom det logistiska så finns det alltså också ekonomiska faktorer att ge patienterna rätt vårdnivå.
De långa avstånden tror många är en ökande faktor för att behandla patienten i hemmet eller hänvisa till annat transportsätt. Men statistiken visar annat, bland annat har ambulanserna i Östersund en procentuellt hög andel av behandling i hemmet, trots korta körtider. Totalt rör det sig om 15-17 procent i Jämtlands län som inte följer med i ambulansen.
Sanningen ligger istället i att Jämtland ligger långt fram i processen att behandla på plats. Troligen beror det på en synergism av en rad olika faktorer som bidrar till den nya vårdkulturen i ambulansen. Något som i alla fall krävs är hög kompetens hos personalen och en positiv acceptans i högre ledning.
Den räddhågsne höjer rösten om patientsäkerhet för detta arbetssätt. Men ser man till Jämtlands landsting är avvikelserna små, endast 2 promille går som klagomålsärende till IVO.
Mycket har hänt i Åre sedan man 1882 beslutade att lägga järnvägen söder om Åreskutan genom bondbyn Åre. En internationellt erkänd turistort såväl vinter som sommar har vuxit fram bortom lokalpolitikers fantasi.
En ort som idag är Sveriges huvudstad i äventyrsupplevelser, med allt det innebär. Polisen har styrt om sina resurser mot det mer jobbfrekventa Åre.
Frågan är bara när ambulansen gör likadant, en resurs dygnet runt, där patienterna finns.

FAKTA:

Ambulans, Volvo 4 WD: Arbetstider 09-21 dagligen under vintersäsong, dygn storhelger.

Smärtstillande: Fentanyl, Ketanest, Morfin, Midazolam, Rapifen, Spasmofen, Diazepam, Voltaren, Alvedon, Ketalar, Citodon, Ibumetin, Medimix

Anställda: 7 stycken ambulassjuksköterskor.

Åre: by cirka 400 meter över havet, toppen 1 420 meter över havet.

Besökare: 450 000 per år.

Vanligaste besökare, länder: Sverige, Norge, Ryssland, Finland.

Text och foto:  Petter Berggren       Ettanbild:  SkiStar Åre

Lämna en kommentar

Jag samtycker till att Samverkan 112 lagrar mina uppgifter enligt integritetspolicyn

*