Krönika

Den andra tisdagen i maj arrangeras årligen Strokedagen. Inom ambulanssjukvården kommer vi ofta för att hjälpa patienter med stroke och flera kollegor man haft under åren har även drabbats av stroke. Frågor om en jämlik ambulanssjukvård blir mycket påtagliga när vi talar om sjukdomstillstånd som stroke. 

Ni har säkert tagit del av H. C. Andersens saga om Kejsarens nya kläder från 1837. Sensmoralen i denna fantastiska saga används titt som tätt för att symbolisera hur människor anpassar sig till grupptryck och ologiska föreställningar. Jag har gjort parafraser på H. C. Andersons sagor förut. I sagan om Kejsarens nya kläder är det en lika spontan och ärlig kommentar som får en folksamling att utbrista att Kejsaren verkligen är naken.

Logik är väl inte det första man tänker på när det gäller lönesättning och de tillägg som i samband med Covid-19 pandemin betalas till vissa anställda medans andra får vara utan.

I en i närtid publicerad krönika* skrev jag om ett nytt fenomen som seglat upp på den lite smått suddiga regionfasaden; nämligen vissa regioner och offentligt ägda bolags ovilja att tillämpa offentlighetsprincipen när det kommer till frågor om vad bemanningsbolagen fakturerar.

Idag (3/2 2021) svarade Socialminister Lena Hallengren (S) på ett antal frågor som riksdagsledamot Ali Esbati (V) riktat rörande att Kommunalförbundet Svenskt Ambulansflyg (KSA) vill bemanna upp ambulansflygplan med inhyrda piloter från ett nystartat bemanningsbolag.

Under årens lopp har Samverkan 112 skrivit om regioner som använder sig av bemanningsbolag. Ofta lyckas bemanningsbolagen inom vårdbranschen med något som regionerna inte grejar fullt ut – nämligen att bemanna upp sjukvårdens olika sektorer med sjukvårdspersonal.