Författare: Mia Pålsson & Annie Ström Kurs: Specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning ambulanssjukvård.
Handledare: Anna Kristensson Ekwall Nivå: Magisteruppsats. Lunds universitet, Medicinska fakulteten, Avdelningen för omvårdnad
Varför har ni valt att göra en kvantitativ, retrospektiv ambulansjournalgranskning?
– Som blivande ambulanssjuksköterskor upplever vi att en del av allmänheten fortfarande tror att ambulanssjukvården endast är ett transportmedel samt att en stor okunskap finns angående när det är dags att kontakta en ambulans eller ej.
– Under vår verksamhetsförlagda utbildning har vi uppmärksammat att SOS Alarm i princip dagligen går ut med anrop efter ledig ambulans då ett uppdrag med prioritet ett väntar.
– Detta innebär att alla ambulansresurser inom en rimlig radie är upptagna och att det inte finns resurser att skicka till en patient med ett potentiellt livshotande tillstånd.
PRIORITET OCH KÖN
Datainsamling
• Flest patienter prioriterades som tvåor (55 %), därefter som ettor (36 %) och minst antal gånger förekom patienter med prioritet tre (9 %).
• Det fanns en signifikant skillnad mellan könen när det gäller SOS Alarms prioritet ett.
• En större andel män (41 % jämfört med 33 % av kvinnorna) prioriterades som ettor.
• Fler kvinnor än män prioriterades som tvåor och även fler kvinnor än män prioriterades som treor.
• Prioritet ett förkom flest gånger i ålderskategorin 40-49 år hos män och 20-29 år hos kvinnor. Prioritet två förekom flest gånger i ålderskategorin 60-69 år hos män och 80-89 år hos kvinnor. Prioritet tre förekom flest gånger i ålderskategorin 60-69 år hos män och 80-89 år hos kvinnor.
Resultatet visade på en signifikant skillnad vid prioritet ett mellan könen. Kan bero på, att den vanligaste utlarmningsorsaken hos män var olycka vilket alltid prioriteras högt i SOS Alarms index.
Endast en liten del av patienterna som lämnades hemma prioriterades som treor av SOS Alarm.
Prioriteringssystem
– Det är väldigt intressant att så stor del av patienterna utan ambulansbehov från början faktiskt prioriterats som ettor och tvåor berättar Mia och Annie.
Ett prioriteringssystem ska identifiera de patienter där vårdbehovet är störst och ge dessa patienter företräde.
Ett prioriteringssystem bör minimera överutnyttjande av hälso- och sjukvårdsresurser, med en viss säkerhetsmarginal.
Enligt SOS Alarm bör prioriteringsriktigheten i princip vara 100 % i första bedömningen.
– Trots detta lämnas var sjätte patient hemma. Den största delen av de som lämnades hemma hade prioritet ett eller två. En förklaring kan vara att det oftast är undersköterskor som gör prioriteringarna hos SOS Alarm och att de måste följa sitt index strikt säger Mia.
– Om de ska gå utanför indexet måste de först rådgöra med en sjuksköterska tillägger Annie.
Vid prioritet tre åker ambulanspersonalen i första hand för att göra en bedömning, såvida det inte gäller beställda uppdrag, och dessa ärenden görs framförallt av transportambulanser.
Underprioriterade
Inom ambulanssjukvården i Skåne börjar ofta sjuksköterskan sin karriär på transportbilarna och har därför inte hunnit skaffa sig så stor erfarenhet inom yrket än och detta kan vara en orsak till att så få uppdrag med prioritet tre lämnas hemma.
En annan aspekt kan vara att dessa patienter är underprioriterade då det inte framkommit under samtalet med SOS Alarm hur dåliga de faktiskt är.
– Vi är medvetna om att det måste finnas en viss marginal av överprioriteringar hos SOS Alarm på grund av andra- och tredjehandsinformation eller språkförbistringar, men tror även att denna marginal med goda mått hade kunnat minskas. Genom följdfrågor till patienten under samtalet med SOS alarms operatörer, hade antalet ärenden med högre prioritet eventuellt kunnat minskas förklarar Mia.
UTLARMNINGSORSAK OCH KÖN
Datainsamling
• De vanligaste utlarmningsorsakerna hos de som lämnades hemma var osäkra uppgifter och andningsbesvär Därefter kom extremitet/sårskada och bröstsmärtor.
• Hos kvinnor var den vanligaste utlarmningsorsaken andningsbesvärföljt av osäkra uppgifter och bröstsmärtor. Hos män var den vanligaste utlarmningsorsaken olycka följt av osäkra uppgifter och extremitet/sårskada.
Osäkra uppgifter förekom ofta hos både kvinnor och män som utlarmningsorsak hos patienterna som lämnades hemma.
– De symtom som inringaren uppger kan vara baserat på dennes erfarenheter och förförståelse.
Inringaren kan eventuellt läst på internet om olika symtom och blivit uppskrämd. Diffusa symtom kan därmed riskera att uppfattas som allvarliga.
Detta är något som sker oavsett om det är patienten själv som ringer eller vid andrahandsinformation.
– Eftersom indexet är symtombaserat måste SOS Alarm utgå från de symtom som inringaren uppger. Det finns svårigheter och fällor vid telefonintervjuer. Personer reagerar olika och larmoperatören måste gå på de objektiva symtomen som anges och när inte tillfälle ges att prata med patienten kan uppgifterna ofta bli osäkra säger Mia.
Uppenbara skillnader
En magisteruppsats från 2012 visade att SOS Alarms index och METTS hade en signifikant överrensstämmelse på 67 %.
Författarna beskriver också att det relativt frekvent fanns en skillnad vid SOS Alarms utlarmning och prioritet jämfört med ambulansens triageverktyg RETTS.
Det finns ingen gyllene standard och behovsbedömningar är ej väl beskrivna.
I en annan studie från USA kunde inte ambulanspersonalen tillförlitligt förutse vilka patienter som krävde vård på akutmottagningen eller ej.
USA -studien beskriver också att buksmärtor är ett tillstånd där det aldrig är lämpligt att lämna patienten hemma, samtidigt som en svensk studie beskriver att en stor andel av patienterna med symtom från buk eller urinvägar ej vara i behov av ambulanstransport.
År 2010 hade Malmö kommun 298 963 invånare, varav 90 349 personer födda utrikes vilket motsvarar cirka 30 %.
I Svedala var siffrorna 19 822 invånare, varav 1694 personer födda utrikes vilket motsvarar cirka 9 % (Migrationsinfo, 2010).
Författarna till studien upplever tidvis stora kulturella skillnader i att uttrycka sig när det gäller symtom, krisreaktioner samt smärta. Språkförbistringar kan vara ett stort problem och försvåra vårdandet. Viktigt att ha kunskap och förståelse för olikheter.
TID PÅ DYGNET OCH KÖN
Datainsamling
• På dagpasset lämnades 209 män och 280 kvinnor hemma och på nattpasset 210 män och 280 kvinnor. Det var ingen skillnad om patienterna lämnades hemma på dagpasset respektive nattpasset oavsett kön.
Det fanns inga skillnader om patienten lämnades hemma på dagpass eller nattpass. Inte heller någon skillnad mellan könen.
Eftersom det var journaler från Malmö och Svedala som granskades och att personalen där arbetar i två-skift användes dessa klockslag som referenstider för dagpass respektive nattpass.
– Genom att istället titta på tidpunkten på dygnet hade eventuellt en annan spridning kunnat ses och ett annat samband med andra verksamheter, såsom jourcentralens öppettider kunnat undersökas säger Annie.
ÅLDER OCH KÖN
Datainsamling
• Patienter mellan 20-29 år är de som mest frekvent lämnas hemma prehospitalt av ambulanspersonalen. I åldern 60-69 år samt 80-89 år lämnades 139 i respektive ålderskategori. Patienter mellan 0-9 år, 90-99 år samt 10-19 år var de som lämnades kvar på plats minst antal gånger.
• Bland kvinnor är det åldersgruppen 80-89 år som oftast lämnades hemma, därefter kvinnor 20-29 år. De kvinnor som lämnades hemma minst antal gånger var 0-9 år och 90-99 år.
• Män mellan 60-69 år lämnades hemma oftare än andra män. I åldern 40-49 lämnades 57 hemma. De män som lämnas hemma minst antal gånger var 10-19 år och 90-99 år.
De flesta patienter försöker hitta alternativa lösningar för att kunna ta sig in till sjukhuset men ibland anser patient eller anhörig att det inte finns några andra alternativ än att ringa efter en ambulans.
Oavsett vilken ålder patienten har uppstår ett behov av hjälp när känslan eller situationen blir ohållbar för patienten eller anhöriga.
Känslan att någon annan tar över ansvaret kan vara en lättnad för många och det kan göra att patienten mår bättre.
Ambulanspersonalen kan i dessa situationer informera och stödja patienten till att själv klara ut situationen här och nu och informera om hur han eller hon ska göra för att få rätt vård på rätt nivå.
Psykiska diagnoser är ofta förekommande i dessa patientgrupper vilket eventuellt kan förklara en del av symtomen denna patientgrupp har. Kvinnor i denna ålder är ofta yrkesarbetande eller studerar, de har kanske familj eller kravet på sig att skaffa det.
– Tankar om denna patientgrupp kan vara att de ofta lever ett stressigt liv, har många bollar i luften och kan ha fullt upp med studier, arbete och familj. Det kan leda till ökad stress och symtom som bröstsmärtor, andningsbesvär eller diffusa symtom kan uppstå.
– Barn 0-19 år och äldre >90 år lämnas mest sällan hemma. Det kan bero på att det ofta är utsatta grupper som oftare får åka med in till sjukhuset. De är ofta mer komplexa och åtskilliga faktorer påverkar besluten. Äldre patienter >90 år är ofta multisjuka och uppvisar fler än ett symtom berättar Mia.
Anhöriga eller vårdpersonal anser att det inte finns något annat alternativ än att ringa efter en ambulans då patienten inte kan klara sig själv hemma längre.
– Vi upplever att ambulanspersonalen är mer generösa mot vissa patientgrupper att ta med in till sjukhuset, barn och äldre tillhör dessa kategorier. Många kan uppleva dessa transporter som ett onödigt resursanvändande av ambulanser då det inte finns något medicinskt behov utan endast är en transport. Ur ett omvårdnadsperspektiv kan patientens lidande minska då den blir sedd och omhändertagen under resan in till sjukhuset avslutar Mia och Annie.
SLUTSATS
I nästan 17 % av alla ambulansärenden, under juli och augusti 2013, lämnades patienten hemma.
En stor del tillhörde ålderskategorin 20-29 år och de hade ofta en hög prioritet i SOS Alarms utlarmning.
Enligt SOS Alarm ska deras index vara 100 % korrekt i första bedömningen.
Ytterligare kunskap om telefontriagering skulle kunna minska problemet.
Sammanfattning och layout: Sven Åsheden Foto: Privat
