I denna krönika med rubriken Har varit – Vad väntar? serveras fler frågor än svar, men förhoppningsvis kommer frågorna leda till nya tankar och reflektioner hos dig som läser texten. Tiden är inne att på allvar organisera sig för att slå vakt om ett viktig civilt beredskapsvärn som hamnat i helt fel händer.

Genom att samverka med försvarsmakten och andra aktörer kan den civila beredskapen vässas betydligt.

Finanslandstingsrådet Irene Svenonius (M) i Stockholms landsting, lyfte nyligen publikt att det är viktigt att ambulanspersonalen får adekvat skyddsutrustning.

Nu är inte detta en krönika om teologi, utan om förtjänsterna med vissa ritualer och rutiner, om behovet att få stanna upp och skaffa sig perspektiv i tillvaron. När vi stannar upp kan vi ibland bli belönade med återblickar i minnet.

Om nu jour vore så tidsenligt så kan man fråga sig varför inte regionens politiska ledning anammat modellen. Jour skulle kunna råda på all tid utom när det stundar fullmäktigemöte och när andra hastigt uppkomna möten sker. Kanske vore det en hälsosam läxa för ledande politiker och chefstjänstemän att själva vara bundna till jour.