Fråga var skyddsrummen finns


Ni har säkert tagit del av H. C. Andersens saga om Kejsarens nya kläder från 1837. Sensmoralen i denna fantastiska saga används titt som tätt för att symbolisera hur människor anpassar sig till grupptryck och ologiska föreställningar. Jag har gjort parafraser på H. C. Andersons sagor förut. I sagan om Kejsarens nya kläder är det en lika spontan och ärlig kommentar som får en folksamling att utbrista att Kejsaren verkligen är naken.

Men de kunde ingenting se, för det fanns ingenting att se

Det där med att påpeka något som alla egentligen kan se och förstå, men som ingen vågar utrycka är lika aktuellt idag som tiden för tillkomsten av H. C. Andersens utmärk

ta saga. Istället för att beskriva hur beredskapen ser ut i en region eller kommun så används märkliga krumbukter och ordramsor som egentligen inte säger något. Se bara på vågen av besparingar som sköljer över ambulanssjukvården från norr till söder i detta nu. Avställda ambulanser, inte sällan orkestrerat av meningen: ”men vi är ju mitt i en pandemi” för 111 gången i ordningen, sådär ett år in i en pandemi. Var finns lärdomarna? Var finns förstärkningarna? Har corona krisen lett till fler anställda inom sjukvården och omsorgen? Planer på nedskärningar realiseras i detta nu på flera håll i riket. Å aldrig får det konsekvenser när någon sjukvårdsdirektör uttalar sig. Effektiviseringar är en utmaning, men man riskerar aldrig patientsäkerheten eller arbetsmiljön enligt nedskärningarnas apostlar. Jo tjena hejsan hallå, säger den som står inför konsekvenserna av avställda ambulanser och annat ofog. Självklart får det konsekvenser om en redan skör ambulanssjukvård bantas under en pågående långfasta.

Jag har granskat snart sagt alla 21 regioner rörande deras upplägg och framtida plan av sjukvården i allmänhet och ambulanssjukvård i synnerhet. Granskningen är i flera avsnitt en sorglig resa genom beslut färgade av naivitet, riskblindhet och chanstagning. Stundom kan jag stöta på inslag av energi och envishet, men oavsett politisk färg så synes beredskapsfrågorna trots vårt omvärldsläge och sjukvårdens otillräcklighet inte vara i ropet. Den som dristar sig att ställa frågor om krisberedskap med anledning av det osäkra omvärldsläget kan ganska snart räkna med att ett leende i mjugg sprider sig i auditoriet. Nämner du otäckheter som krig och katastrofer så kan en och annan suck höras i församlingen. Någon kanske invänder och menar att man minsann inte kan förbereda sig för allt och att tankar på krig, katastrofer och pandemier hör domedagspredikanterna till. 

Fråga var skyddsrummen finns, så blir det snart ett forum av utropstecken

Om det är rimligt att det ska finnas fungerande skyddsrum och kapacitet att undsätta samhällsmedborgare i kriser eller att sjukvården ska vara trimmad och äga överkapacitet för att också vara en del i civilförsvaret behöver komma upp på dagordningen inför valet 2022. Om det är rimligt med beredskapslager och att räddningsmanskap från blåljusorganisationer regelbundet övar och har en verksamhet med robusthet bör redovisas av respektive politiskt parti. Väljarna bör kolla hur många ambulanser som ställts av och hur deras hemkommuner har det skaffat med beredskap för de vardagliga olyckshändelserna. Frågan om krisberedskap måste också bevaras med en redovisning om numerärer personal, materiel och övningsdagar. Vårdplatsbrist är idag ett återkommande begrepp som beskriver ett tillstånd av oförmåga att möta vårdbehov. Vårdplatsbristen har lett till upprepade stabslägen och förstås stort personligt lidande för dom som drabbas av oskicket.

Det behövs en varudeklaration om beredskapen

Om beslutsfattare menar allvar med en stabil och robust sjukvård så måste det finnas så pass många vårdplatser att det finns utrymme för olika förändringar på olika kliniker. När patienter ligger på rad i akutkorridorerna är det ett tydligt tecken på en illa trimmad vård. När flera kommuner i i rad är helt dränerade på insatsklara ambulanser så är det ett tydligt tecken på behov av förstärkningar. Så nästa gång någon sjukvårdsdirektör utropar att beredskapen är god, så kanske någon ropar ut att kejsaren faktiskt är spritt språngande naken. 

Textförfattare: Henrik Johansson     Foto: Holger Ellgaard, Wikimedia.


Inga lönetillägg för ambulanspersonalen

Logik är väl inte det första man tänker på när det gäller lönesättning och de tillägg som i samband med Covid-19 pandemin betalas till vissa anställda medans andra får vara utan.

Nyspråk i Babels hus

I en i närtid publicerad krönika* skrev jag om ett nytt fenomen som seglat upp på den lite smått suddiga regionfasaden; nämligen vissa regioner och offentligt ägda bolags ovilja att tillämpa offentlighetsprincipen när det kommer till frågor om vad bemanningsbolagen fakturerar.

Flyg inte ifrån yrkesfolket

Idag (3/2 2021) svarade Socialminister Lena Hallengren (S) på ett antal frågor som riksdagsledamot Ali Esbati (V) riktat rörande att Kommunalförbundet Svenskt Ambulansflyg (KSA) vill bemanna upp ambulansflygplan med inhyrda piloter från ett nystartat bemanningsbolag.

Sekretess de lux

Under årens lopp har Samverkan 112 skrivit om regioner som använder sig av bemanningsbolag. Ofta lyckas bemanningsbolagen inom vårdbranschen med något som regionerna inte grejar fullt ut – nämligen att bemanna upp sjukvårdens olika sektorer med sjukvårdspersonal.

Tydligt besked från Uppsala

Region Uppsala hemställde under december 2020 Försvarsmakten (FM) om hjälp med en ambulansresurs med fordonsförare. Orsaken till att Region Uppsala hemställde FM om hjälp beror på att Luftburen Intensivvård som normalt opererar i en helikopter behöver förstärka sin kapacitet för att utföra markburna transporter med intensivvårdspatienter som med rask ordergivning behöver förflyttas mellan olika regioner.